ghronicon rhythmicüm MAJUS. 
5f 
Tha lion hade hördt thera meert, 
Svarade hon them sva igen, 
Ville the henne for Förstinna taga, 
Hon ville them holla vid Sverigis Laga, g) 
Ok hielpa them aff sina nöd ok vanda, 
Ther med gingo the henne tilhanda. 
Sva foro the Svanske til Sverike ater, 
Sidan öktes Bondom mera grater, h) 
The loto skrifva samman smatt ok stort, 
Hvat orätt Konungen hade them giordt; 
Ok huru opta the hade han vider varit, 
Ok tijdt haden them illa svarit, 
Ok achtade ey thera Rade, 
Vthan them altijd försmådde, 
Ok skötte sina Eeda än halfva minne, i) 
Ok liffde alt epter Garpana k) sinne: 
Ty loto the honom sva förstaa, 
Med Mandskap ok Tienist fra honom gaa, 
Ok ther til vara i alla stunde, 
A hans värsta hvar the kunde. 
Sidan ä hvar Konungen hade ett Fäste, 
The Svenske bygde tu eller try ther Naste» 
Ther var stoor Jämmer i Sverike tha, 
 hvart man ville rijda eller gaa, 
Ok ä hvart man saa eller vände, 
Tha vore jo Fiende a bade hände. 
Ula stod tha Rijket uthan skal, 
Een Broder slo then andra ihäl, 
Ok Sonen moot sin Fader giorde, 
Effter Lagh ok Rätt tha ingen sporde: 
Ty somme med Konung Aibricht hullo, 
Ok somme med Drotningen tilfullo. 
Thet stod sva i mang Aar, 
Til Kong Aibricht sva arm var, 
At han kunde ey Örlog halla, 
Ty fick han the Pryska i valla 1 ) 
En deel aff Rijket til en Pant, 
Thet var Gottland, siger iak försant., 
För tiugu tusende Nobla ni) svaara, 
En stoor Summa monde thet vara. 
Med thet Gull sampnaden tha 
Alle the Tyske han kunde faa, 
Ok böd Drotning Margreta sva til 
g) Hadorphii Allegata p. dl. 
h) Tårar, lacrimae. 
i) Och höll sin ed hälften mindre, jürameii^ 
tum suum dimidio minus observabat. 
k) Främmande, utlänning, extraneus, ad- 
vena, speciatim Tysk, German us , unde paroecia 
Garpenberg. Garpissor, Germanas, in Chronico 
Margaretæ Nicolai filiæ de S. Birgitta. 
l) Hanc Gothlandiæ apud Magistrum Ordi- 
nisTeutonici in Borussia oppignorationem in du- 
bium vocant Historici alii. Cib. Laserbring, T. III. 
p. 712. 741. 
ni) Guineer af 2 Ducaters värde, Nobiles 
Anglicani. 
n) De öfverenskommo , conveniebant. Codex 
a 4 . Tha mottes the uti et hagh. 
o) In Paroecia Vestrogothiæ Asled, prope Fa- 
lecopiam. Historiam hujus proeiii nuperrime il- 
lustravit Selander in Descripûone hujus paroeciæ. 
p) Stât, pompa. 
Ât han med henne Folck strijda vit 
The förvissat thet i ail Lagh, «) 
Mottes i Falen 0) Sancte Mattis dagh. 
Hait kom ther med sva stort bram, p) 
Ok ineente at vinna sin vilja fram, 
Som fen Sool the Tydske skijna, 
Sva voro thera Tygh ok Harnisk fijna, 
Ok gick stort Rusk aff thera Spisserij, q) 
The hugdes vara för Svenskom frij, 
För än thet kom the skulle strijda, 
The svoro Svenske torde ey bijda. 
Tysken svor ville binda tree, 
Honom vändis alt Hugen han fick them see; 
The Svänske kommo först à then Bana 
Med sva mangen ärligen Fana, 
Alf thesse try Rijkens Baiieér, 
Ån hade the Tyske mange fleer, 
Aff Hertuga, Grefva ok Bauerherra, 
Ån hvat thes meer, them var tlies värra. 
Drotningenne Folck vunno ther Siger, 
Konungens skadi var myckit diger, 
Han vart tha sielfver fangin tha, 
Hertog Erik hans Son vart ok sva; 
Ok an andra Härtoga tree , 
Alf Holsten, Räppin ok Stargardt r) voro the: 
Nitton lians Riddare blifvö ther död, 
FÖruthan Svenar, som ok lijdu then nöd: 
Sielfve vulte the sik then Vanda, 
Hade the blifvit hemma i thera Lande, 
Ok Iatit Svenska med thera Konung rada, 
Tha hade the ey Ujdit tolka onada, 
Drotningenne Riddare slogös ther otta, 
Ok mangen hennes Sven j) i samma motta; 
Effter Gudz Byrd Trettonhundrade Aar, 
Ottatijo ok otta om Hösten thet var. 
Konung Aibricht fördes til Lindholm/) tha, 
Hans Son Härtig Erik fördis ok sva. 
Ther sato the i siu Aar inne, 
För Drotningen kunne all Slotten vinne, 
Som i Sverigis Rijke ära: 
H011 fick ey Stockholm i sina vära, 
För the Herra vare thera Fängilse qvitt, 
Ok i thera Land Mechilborg fritt» 
N 
0. MOTT- 
?) Svard, värjor, spjut, hastiludmm. Codex 
13 . Swanzeri. Codices 10 & 12 addunt: 
Jag månde og Drottning Margreta jätta 
Jag skulle aldrig på mitt hufvud bära hatta, 
lörrau jag skulle vinna henne sitt like ifra, 
Thet månde med mig alt annorledis gå. 
Walmar lät hon skära mig en hätta ny 
Med (angom strut mycket Walrttär Uti. 
Jag kallade och henne Konung Brokalös 
ly slapp jag sä sent mitt fängelse lös. 
i, ar jag var sluppen , mig lyste ej bida 
Jag lät mig änarliga til Mechelborg lida. 
Sa miste jag både land och rike 
!» b i a s v 'iie mig icke til nåden vika, 
Oiver Sveriges män, när the mig både, 
Ty biel jag näpst titän al! nåder. 
/) Comités Gerbardus Holsatue, Otto de Rupin 
& Bugi.slaus de Stärgard. Lagerbring ^ 1. c. p. 720. 
s) Codices g & 10 habent, och een hennes 
Sven — cum quibus consentit Ericas CH'ih 
t) Arx Scaniæ , inter Ystad & Malmö, in 
paroecia Sw edaîa. Hodie Prtedium equestre ejus— 
dem nominis. Tundd, P. 3 . p. 417.