44 
XXXII. 
STORA RIMCHROÎÎIKAN. 
Laste Gudh at han tliet saa! 
Hade han thet förra vist, 
Hans talan matten haller mist: 
Hvar man honom ther väl undfick , 
Ok Konungen uth mot honom gick, 
Ok fägnade honom med blijd ansvar, 
Gudh veet hvad i hiertat var! 
Ok Drottningen samaled thet sinn 
Sade välkommen Broder min! 
Huru mon min andra Broder maga? c) 
Han kommer aldrig aff min huga ; 
Then mille Hertog Erik, 
Thet han vil sva fly mik, 
Gör mik synnerlika vee. 
At jalc sva siällan kan honom see: 
Gudh veet väl jak hafver han kär, 
Som then min kötzlig Broder är! 
Hertogen laa ther qvar the natt, 
Var hans folcke något fatt, 
Hvar ett krafFde, han fick tu, 
Tha börjades thet the röna nu; 
Miöd ok Yijn rödt ok hvit 
Aektade man ther i alla lijt , 
Them gaff man HofFdrängiom och fantom l) 
Ok hvar then man med honom tijt kom: 
Med blijd ord ok fager laat, 
Om morgonen skildes the ath, 
Hertog Waldemar reed bort 
Til Stockholm hade han vägen spordt, 
Ok til Dafvö c) tädan. 
Konungen sände ok Breff raadan, 
A moot then milde Hertog Erik, 
Ok bad honom komma til sik. 
Ther funnos the Broder bacfe: 
Tha sporde Hertug Erik til rade 
Sin Broder Hertug Waldemar, 
Om han i NykÖpung var, 
Rader tu oss tijt at rijda? 
Viiiom vij ey häller annan stad bijda? 
Thet första bud han aff oss far, 
Jak hoppas han komraee väl til var. d) 
Hertog Waldemar svarade tha: 
Thet tänkin aldrig en tijd aa, 
Then lnigen torfven i ey hafva, 
At idor skal om Konungen jäfva ; 
Han hafver sin hug vändt omkring, 
Ok menar oss med all god ting, 
Ok hafver oss gärna liuff ok kär, 
Sva tyckte mik tha jak var ther. 
Tha sade Hertog Erik: 
Broder min, hvad säger tu mik? 
d) Må, valere.’ 
l) Drängar, send, famuli. 
c) Insula in paroecia Vestmanuiæ Munktorp 
tum villa Regia, hodie prædium equestre. Säteri 
d) Oss , nos. 
e) Tvifla, xnistänka, suspicari. 
/) Codices i. 2 . Hoga. 
g) Iidena : Brunkoga i. e. Brunkow. 
Vetst tu hvad them kommer i huka, /) 
Drottningen ok Brurika? g) 
Tu veest väl hvad han hafver sakt, 
Om han hade ther til makt, 
Ther ville han oss icke väl, 
A huru slätt han för oss tääl; 
Ån tha han gitter oss intet giordt, 
Ta hafva somma män aff honom hördt. 
Han svarade: Broder var thess viss, 
The göra ella rada oss aldrig miss. 
Genom Stockholm rijdu the, 
Gudh laste at thet skulle skee, 
At the kommo Nyköpung sva när, 
Osinne h) kommo the ther. 
Tha the vid Svarta i) rijdu, 
Ok them a händer k) Nyköpung lijdu, 
Tha redli en vnger Riddare til 
Hertugen, ok sade jak vil 
Ider varna, varen ey ohlijd, 
Sva som ider skal rönas omsidh ; 
At rijden i bade a Husit i sänder, 
Thet skal ider angra, ok alle idra Fränder. 
Hertog Waldemar svarade ey meer, 
Thet hängia än somma för än thet skeer; 
Jak hörer thet yfrit alla daga, 
At man vil alt ondt millan oss draga. 
Tha reed then Riddaren bort ok tagde, 
Ok angrade thet han sagde, 
Ok vilde tha häller hafva tegat, 
The ville och ther hafva q var re legat: 
Tha hade man Kosten tädan för dt, 
Til,Nyköpung, sva hafver jak hördt. 
Tha kommo ther Konungsens män rijdande , 
Ok sade Hertuganom tijdende, 
Sva som Konungen hade sagdt, 
Med helom /) vilja ok söta acht ; 
At i ären Gudi välkompne ok honom, 
Han glädes at han veet ider i vanom, tn ) 
• Ok stundar ok vachtar effter eder. 
Thet är thet han gärna beder, 
At i liggen hvarien n) vthan ther, 
Mädan Staden är ider sva när, 
Ok laten ider thes bätter lijda, 
J hafven ey uthan ena mila rijda. 
Hertogena giorde som han bad, 
Ok rijdu fram i then Stad, 
Ok hade ther a ingen acht, 
Hvad then Riddare hade them sagt ; 
At Konungen ville them förrada 
Ok gingo vppa Husit baada. 
Konungen gick them uth a moot , 
Avij 
h) Olyckligt, infauste. 
0 Codices i5. 1 4. Swaerto. Officina ferraria 
Svärta in paroecia ejusdem nominis prope Ny- 
copiam. 
*) Emot, versus. 
h liprigtig, fidus. v. Ihre in Gloss. 
m) In propinquo. 
n) Ingenstädes, nullibi.