LXXV 
ningen 1371 återvände och hyllade Albrekt samt i följd 
deraf borde få igen sina gods, vägrade han att återställa 
dem. Då hans första hustru, Margareta Porse, år 1360 
dog vid en förlossning, lät han öppna hennes lik, för att, 
i händelse barnet vore vid lif, komma i besittning af hen 
nes arf, och låg sedan under flera år i tvist med hennes far 
och öfriga slägtingar. *) Af obekant anledning kommen i 
tvist med riddaren Karl Niklisson (Färla), nedgjorde han 
honom d. 19 Juni 1381 inför sjelfva högaltaret i Grå- 
munkeklostrets kyrka (å Riddarholmen) **) och tillegnade 
sig sedan, såsom det hette: ”för hans mångfaldiga brotts 
skuld”, all hans egendom. Den dräptes slägtingar måste 
åtnöja sig att, ”icke såsom ärfdabot”, utan såsom nåde- 
gåfva, få en liten ersättning, emot löfte, att hädanefter 
aldrig tillvita honom eller hans arfvingar "för det Karl 
Niklisson vardt slagen.” (N:o-74, 76). De ödmjuka or 
dalag, hvari deras ”urfejds”- eller förliknings-bref är affat- 
tadt, visa tydligen, huru litet de ringare af honom kunde 
vänta sig rättvisa, och först efter hans död lyckades 
det en del af dem, som han förorättat, att återfå gods, 
hvilka han tillvällat sig. ***) Genom den ofantliga förmö 
genhet som han innehade och konungens ständiga penninge- 
förlägenhet, kom han i tillfälle att småningom äfven sätta 
sig i besittning af de flesta bland rikets slott och län. 
Vid förlikningen 1371 erhöll han Tavastehus = och Wi- 
borgs slott, hvartill senare lades Åbo med Aland och 
Korsholm, så att han innehade hela Finnland. Af hertig 
') Priorn i Kalmar kloster ”Jonis”, jointe tre andra personers intyg, att barnet 
varit vid lif, dat. d. 26 Sept. 1360, samt K. Magni derpå grundade dom- 
bref, dat. d. 15 Mars 1361. Peter Porses förlikningsbref, dat. Stockholm 
d. 7 Sept. 1364. Handlingar i Riks-Arkivet. 
**J DU uppgiften, att Bo Jonsson var banernan, i senaste tider blifvit ifrågasatt, 
emedan den blott skall vara grundad på Messenii auktoritet, förtjenar det 
att anmärkas, att den redan flunes i en år 1592 tryckt bok, Jacobi Gislonis 
Chronologia, s. 92. Den finnes också uti en förut citerad, handskrifven krö 
nika, från medlet af lö:de seklet, uti Uppsala Bibliotek. 
***) Bevisen äro till en del anförda i Tidskrift för Litteratur, 1851 s. 159. 
Exempel finnes dock att exsecutorerna enligt Bo Jonssons a dödsbädden 
gifna förordnande ersatt gods, som han cj betalt. Ett dokument af ar 13J3, 
uti Riks-Arkivet.