LXXII
tillgå. *) Uppgiften bekräftas till en del af samtida ur
kunder. Albrekt återtog väl icke titeln af landsherre öfver
Skåne, men att han oroat landet med anfall, synes deraf,
att Skåningarne på egen hand d. 7 April 1381 med ho
nom afslöto ett stillestånd, **) hvarvid han förbehöll sig
att på andra sidan om Öresund kunnat understödja sina
bröder i deras krig mot Danmark, likasom inn-ç.byggarne
i Skåne och Halland skulle vara oförhindrade, ‘att Jjisna
sin konung, blott de icke skadade Sverige. Att Örestens
och Oppenstens slott nämnas i Bo Jonssons testamente
ibland hans pantelän, ger också anledning till den förmo
dan, att de omkring 1380 blifvit återtagna.
K. Albrekt sökte vid denna tid att komma i förbin
delse med konung Ludvik den store af Ungern och Poh
len, för hvilket ändamål han d. 7 Sept, 1381 utfärdade
ett kreditiv för sin bror Henrik och sin svåger, grefve
Henrik af Holstein (N:o 75). Men som den sistnämnde-
redan samma år dog, och äfven konung Ludvik ej långt
derefter ailed, har planen sannolikt icke haft någon påföljd.
Om våren 1384 gjorde K. Albrekt ett nytt tåg mot
Skåne och intog Lagaholms slott, hvilket han pantsatte
till en Henrik Andersson (N:o 77), och denne sedan un
der de trenne följande åren behöll, för hans räkning
(N:o 78). Men Albrekts vidare framträngande förhindra
des af en Dansk här, vid hvars annalkande han genast
drog sig tillbaka. ***) Ett stillestånd skall sedan hafva
blifvit afslutet, hvars vilkor dock icke äro bekanta.
Emedan Albrekts båda bröder Henrik och Magnus
vid denna tid (den förre 1383, den senare 1385) dogo,
och deras efterlernnade söner ännu voro omyndiga, måste
han under de följande aren mer än förut befatta sig med
•) Den förut «beropade Chronologien ifrän Wisbys minoriter-kloster. Script
Her. Suec. I: 45.
**) Tryckt i Suhms Hist, «if Danmark, XIV: 521.
<A *) Langebek, Scr. rer.^ Dan. VI: 534. Att händelserna tillhöra år 1384, och
ej det föregående aret, visas af det utdrag Suhrn meddelat af FIanseatiska
Eeeessevna, Hist, af Daum. XIV: 1 30, jfr. 138.