LXIV
af förenämnda höfvidsmän och borgherrar återfordra
hvad de tillegnat sig af tionden och sådana gods, som
biskop Gotskalk sjelf inköpt (N:o 65, 66).
Dessa oordningar voro icke enstaka utbrott; enligt
de underrättelser som inlupit till påfliga stolen, voro per
sonliga misshandlingar och mord samt plundring och mord
brand, äfven i kyrkor och andra heliga orter, inom stiftet
vanliga, och våldsverkarne njöto skydd och tillhåll på slot
ten. Påfven Gregorius XI fann sig deraf föranlåten att
anbefalla ärkebiskoparne i Uppsala och Lund samt bisko
pen i Lübeck att förkunna bannlysning öfver dem, som
gjort sig skyldiga till sådana våldsgerningar. *)
De förhoppningar, man vid 137 1 års förlikning gjort
sig, att de främmande fogdarne och höfvidsmännen skulle
få lemna rum för infödda Svenskar, hade icke heller gått
i fullbordan. Hertig Albrekt innehade ännu, så vidt man
vet, alla sina pantelän, och dessutom voro Tyska höf-
vidsmän äfven i de delar af riket, som egentligen skulle
bero af riks-rådet. Borgholms slott, som enligt öfverens-
kommelsen bordt lcmnas i Bo Jonssons händer, innehades
ännu 1375 af Vicke van Vitzen (N:o 64). Konungen
sjelf tyckes icke hafva ansett sig trygg, om han icke var
omgifven af sina landsmän. Herbricht von Köningsmark
hade redan 1371 blifvit höfvidsman på Stockholms slott,
Volrad von Tzule (Zeulen) var konungens kammarmästare
(N:o 67). Tyska krigare sändes ofta af hertigen öfver från
Meklenburg, för att gå i hans tjenst (N:o 52, jfr N:o 54).
Sinnesstämningen i Sverige synes af dessa anlednin
gar varit betänklig, då hertig Albrekt om hösten 1374
åter kom öfver hit. Med Bo Jonsson, som då uppehöll
sig i Finnland, der han underhandlat med Ryssarne, **)
*) Bullan, dat. Avignon d. 22 Dec. 1374, tinnes i en samtidig vidimation i
Riks-Arkivet. Dylika bullor finnas iifveu i biirjan af följande året utfärdade
rörande Uppsala och Strängnäs stift. — Jfr Celse, Apparatus ad Hist. Svio-
Goth. p. 135.
**) I ett bref till ärkebiskop Birger, dat. Åbo d. 9 Maj (1374), skrifver Bo
Jonsson, att han straxt skulle resa derifrån till Wiborg, för att dagtinga
med Ryssarne. Troil, Skrifter och Hand!, till upplysning af Sveriges Kyrko-
