XXIlI 
cell med förbehåll, att hans Skånska mynt der under ti 
den skulle vara giltigt, samt att de som plägade besöka 
marknaderna skulle bibehålla sina vanliga fri- och rättig- 
heter (N:o 17). 
Dessutom erhöll hertig Albrekt på samma gång 
för sina båda söner, Henrik och Albrekt, ärftlig förlä- 
nino- å hertigdömet Södra Halland med de tvenne^ dit- 
hörande härader af Skåne, Berge (Bjftre) och Norra Asbo. 
All konungslig rätt skulle åtfölja denna förläning, endast 
med förbehåll att om hertigarnes fogdar och embetsmän 
förtryckte någon der bosatt ädling, och denne icke af her- 
tigarne kunde utverka rättelse, skulle han ega att vända 
sio- till konungen och hans rådsherrar, samt att alla de, 
som genom rusttjenst förvärfvat frälserätt, skulle få bibe 
hålla & sina gods med deras vanliga friheter. Man ser re 
dan häraf, att det var andra intressen än konungamagtens, 
som nu voro i fråga; ty konung Alagnus hade äfven mot 
de mägtiga hansestäderna på deras strandplatser (vittei) 
i Skåne försvarat sin högsta domsrätt, och så vidt man 
vet icke bortgifvit några ärftliga län. K. Erik hade vis 
serligen förbehållit sig rätt att få lemna andra provinser 
i vederlag och om han eller hans efterträdare jemte »ri 
kets råd» framdeles funne nödigt att återförena detta her- 
tigdöme med kronan, skulle de ega rätt att igenlösa det, 
men lösesumman var icke bestämd, utan skulle den bero 
på öfverenskommelsc mellan båda parternas ombud N.o 18). 
Förläningsbrefvet är helt och hållet uppsatt i det 
för Sverige främmande feodal-systemets språk, och alla 
biskoparims samt 22 verldsliga rådsherrars sigill åberopas 
såsom bekräftelse för detsamma; men det mötte så myc 
ken svårighet att erhålla dokumentet fullständigt försedt 
med alla sina sigiller, att Erik ännu fem månader efteråt, 
d. 24 Alaj, måste afgifva en särskild förbindelse att fore 
d. 6 October aflemna det i Skanör, och dervid göra det 
tillägg, att om alla de rätta sigillerna ej kunde anskaffas 
Jerna genom skafning eller bläekets bortfrätning numera något otydliga, men 
utg. tror sig hafva liisit dem riktigt.