LXXXIX 
vara i fara. Sjelfva embetsförrättningarne blefvo natur 
ligtvis oftast lemnade åt vikarier eller s. k. under-lagmän 
och under-häradshöfdingar, hvilka väl vanligen egde en 
större litterär bildning*) än de förnäma herrarne sjelfva, 
och hvilkas biträde, efter den nya landslagens antagande, 
i många fall torde hafva varit mer oumbärligt än förut, 
men hvilka icke hade samma anseende och magt, att 
häfda menigheternas rätt och göra sina utslag gällande. 
Lagmän och häradshöfdingar hade fordom varit me 
nigheternas målsmän och försvarare. Måhända betrakta 
des de ännu så, och att den mägtige Bo Jonsson derföre 
verkligen erhållit kallelse till häradshöfding-embeten. Men 
detta förhållande måste upphöra, då de icke mera ens 
voro bosatta i orten och sällan förrättade sina embeten 
sjelfva. Man finner ock att under Albrekts tid menighe 
terna icke kunnat skydda sin egendom, utan att stormännen 
å flera orter tillegnat sig härads-allmänningarne, ) hvar- 
igenom således äfven kronan gick miste om sin tredjedel 
af den afrad, som utgick från de derå upptagna hemman 
och lägenheter. Vid Drottning Margaretas räfst blefvo 
derföre också sådana mål upptagna af hennes fogdar eller 
landshöfdingar. ***) 
Kännbarast visar sig landskapsförfattningens förfall i 
frågan om beskattningen, hvilken för allmogen naturligt- 
I Man finner ofta denna tid ordet: djeten, fogadt vid de; verkliga domhafvan- 
des likasom vid fogdarnes namn, emedan dessa förmodligen vid domkyrko- 
skolorna förvärfvat den bildning, som egentligen ansågs tillkomma presterna, 
och ordet djeken synes sålunda redan hafva fatt den betydelse, som det 
ännu liar hos allmogen. 
'*) Eu räfstetings-dom rörande Kinds liarads jordar af ar 138b omtalas af L. 
F Rääf i Sami. o. Anteckn. till en beskrifmng öfver Ydre harad, I: UJ, 
der man äfven finner ett dokument af år 1389, hvarigenom haradstorpen i 
Ydre delades sa, att häradet behöll de två delarnc och Ulf Jonsson (Illa) 
tredjedelen, — alltså kronans lott, hvilken redan behandlas sasom enskild 
egendom. 
O tpn Bengtsson och Peter Thomassons dombref, utfärdadt vid..räfstetinget 
> med WaTkebo°härad d 2 Ang. 1399, hvari säges, att fogden > Östergötland 
Esbi örn Dieken a Drottningens vägnar gjort anspråk å några hemman, som 
Tnnehades af riddaren Staffln Ulfesons ariVingar, men enligt hans påstående 
tillhörde häradet. Lars Sparres Copiebok.