LXXXVIII
på den gamla författningens förfall. Menigheternas val
rätt var troligen från början oinskränkt; K. Magnus
Erikssons landslag föreskref, att då sådana embeten blef-
vo lediga, en nämnd skulle å allmänt ting utses, som
egde att hos konungen föreslå tre inom distriktet bosatta
män, bland hvilka han skulle välja endera; ingen kunde
innehafva mer än ett häradshöfding- eller lagmans-döme; *)
att någon skulle på en gång kunna vara både härads
höfding och lagman finnes icke ifrågasatt, och strider
tydligen mot lagens anda. Men emedan dessa embeten,
åtminstone till en del, voro förenade med mycket goda
inkomster, och förläningarne under Albrekt måste varit
sparsamma, då en så stor del af riket var bortförpantadt,
begynte man att i stället anse lagmans- och häradshöf-
dingdömen såsom ett slags prebenden, särdeles för riks
råden, och samma person kunde innehafva flera sådana
på en gång, **) såsom i afseende på Bo Jonsson redan
är visadt. Menigheternas valrätt blef väl derföre icke
alldeles åsidosatt tvärtom har man ännu i behåll en
fullmagt för riksdrotsen Bo Jonsson, såsom häradshöf
ding i Tjust, ***) hvari det heter att han var enhälligt
vald af häradets innebyggare; — men de uttryck, hvari
Norrländingar och Finnar i ansökningar till konungen åbe
ropa denna rätt (N:o 47, 78), visa tydligt, att den ansågs
’) Det förra är uttryckligen förbudet, det senare följer af föreskrifterna om
konungavalet.
*•) Såsom exempel dera ma anföras, att
Karl Ulfsson till Tofta var på en gång lagman i Uppland och härads
höfding i Trögd (1381) i samma landskap;
Sten Stensson (Bjelke), lagman i Westmanland och häradshöfding i Ban-
kekind i Östergötland ;
Birger Ulfsson, lagman i Tio härad och i Nerike (1382);
Arvid Gustafsson (Sparre), lagman i Finnland och häradshöfding i La-
gunda i Uppland;
Eringisle Niklisson (till Hammarstad), lagman i Södermanland och hä
radshöfding i Oppunda i samma lagsaga (1390); Benedikt Filippusson hade
förut haft sistnämnda härad (1378) jemte Kind i Småland (1379), der han
egentligen synes varit bosatt.
De bifogade årtalen hänvisa till dombref i Riks-Arkivet, hvarå uppgif
ten grundar sig. Jfr i öfrigt Stjernmans Höfdinga Minne.
***) K. Albrekts fullmagt, dat. d. 2 April 1381, linnes i Linköpings Bibliotek.
