LXXXI 
Maj 1425 *), ocli Iiade då varit frånvarande i ett ocli tre fjer- 
dedels år. 
Det politiska resultatet af konungens resa var icke sär 
deles betydande. Väl hade han erhållit ett för sig fördelak 
tigt utslag af kejsaren; men det hade sannolikt utfallit på 
samma sätt utan något personligt besök, och livarken kejsaren 
eller de nya bundsförvandter han sökt vinna, gjorde sedan nå 
gon ansträngning för att bistå honom. 
IIolsteinarne förklarade genast sitt missnöje öfver kejsa 
rens utslag och vädjade till päfven, hvilken också tycktes vara 
smickrad af uppdraget, men snart, förmodligen på kejsarens 
föreställning, måste låta den inledda processen falla. 
Kejsaren uppmanade alla riksständer att förmå Holstei- 
narne underkasta sig den dom, han utfärdat. Måhända var 
det till en del i följd af hans uppmaning, som en fredscongress 
blef hållen i Lübeck d. 17 Sept. 1425, under bemedling af de 
Wendiska städerna samt Högmästarens ombud. Stilleståndet 
förlängdes till den 25 Juli följande år, då ett nytt möte skulle 
hållas i Flensborg, hvarvid saken åter skulle afgöras genom 
skiljedom. 
Men k. Erik hade tillräckligt pröfvat det fruktlösa i så 
dana åtgärder, och beslöt derföre att åter vädja till vapen 
lyckan**). Han hade samlat trupper från alla tre rikena, men 
biet efter vanligheten något sent färdig. IIans egentliga mål 
vai ater staden Slesvig, hvars belägring dock ej börjades förr 
än d. 21 Juli. Hertigen fick nu, likasom vid de föregående be- 
lägringarne understöd af Hamburgarne, och Vitaliebröder bort 
togo en mängd konungens transportskepp. En ny sändning 
lyckades väl genombryta förpålningarne i Slien och framkom 
till Slesvig; men hertigens bemödanden att vinna Lübeck på 
) Det första säkra bref af konungen efter hans återkomst lärer vara ett till 
Ordensmarskalken i Preussen, dat. Köpenhamn »am Tage d. heil. Leich- 
nains (cl. 7 Juni) 1425. Voigt, Geseh. Preussens, VII: 475. 
■•) Stralsunds råd till Högmästaren d. S. Viti (d. 15 Juni) 1426. Deras sUn- 
e u till k. Erik hade berättat, att hau icke ville antaga den till S. Ja- 
cu s ag (25 Juli) utsatta congressen, utan genast angripa Holsteinarne. 
Bidr. t. Skandin. Bist. II. p