LXI 
hvad som var kronan frångånget. Föregående konungar hade 
icke velat tillåta, att skattegods föryttrades till frälset, utan 
särskildt tillstånd för hvart sådant fall, och en reduction af 
de gods, som på obehörigt sätt blifvit frälse, var af K. Magnus 
Eriksson åtminstone påbörjad samt sannolikt äfven af K. 
Albrekt ifrågasatt. I öfverensstämmelse härmed hade också 
K. Magnus Eriksson för ärftlig frälserätts åtnjutande begynt 
utfärda särskilda tillståndsbref *), och flera sådana finnas äfven 
af K. Albrekt. Men båda hade för sina reductionsplaner måst 
plikta med kronans förlust, och det fordrades de långvariga 
olyckor, som Yitaliebrödernas härjningar bragte öfver de nor 
diska rikena, för att öfvertyga den andliga och verldsliga aristo 
kratien, att förstärkandet af kronans inkomster var oundgängligt, 
för bevarandet af deras egen trygghet. 
Förslag derom hade utan tvifvel varit a bane vid de före- 
nämnda mötena af alla tre rikenas stormän ar 1.195; ty nästan 
alldeles samma åtgärder som de, hvarom för Sverige formligt 
beslut först d. 20 Sept. 1396 fattades, kunde Drottningen redan 
vid årets början kungöra såsom beslutna i Wiborg på Jutland. 
Allt bondegods, som kommit ifrån kronan sedan K. Waldemar 
sista gången for bort från riket (år 1368) skulle i alla delar 
af Danmark seqvestreras till nästa rättareting; ingen af de 
gode män (adeln) i riket skulle taga eller köpa bonde-(skatte)- 
gods eller minska konungens ingäld, förr än han blefve myndig, 
ingen skulle bygga »fester eller barfred» **). Det säges också 
uti inledningen till Nyköpings beslut, att man varit ense om 
alla artiklarne deri redan innan Erik blifvit konung, och att 
*) Niklis Bosons och Niklis Ercngislasoiis dombref, utfärdadt vid riifstetinget 
med Sylliohundare i Strängnäs d. 13 Ang. 1409, t ill döm er Sten Boson 4^ 
öresland i Arby, Yfra Syla socken, emedan nämnden vittnade, att det var 
gammalt frälse och att han hade »fangit» det »aff enom frælssesman som 
het Magnus Paualsson hvilkom höghborin förste konung Magnus friihet 
«ch frælsse gifvit hafthe uppa segh och hans af kommanda medh sino 
“l n 0 ° hrefue oc hængiande incighle». — Fogden på Gripsholm hade kiirat 
dera såsom »medh orätta från konungenom oc krononne gangit» 
Drottning Margaretas href till Jutarne, dat. Wiborg d. 24 Jan. 1396, 
iiiiiî r- ’ ^ anrn a rks Krön. Qvartuppl. s. 123. Bref till Fyens stift af 
hllmi Ca innehåll, oeh troligen utfärdadt vid samma tid. Molhech 
OCh lefersen, Udvalg af Danske Diplomer s. 55.