LVI
Det är möjligt, att detta Drottningens förfärande stödde
sig på den åsigt, som de Danska Rådsherrarne vid mötet i
Kalmar ar 14.36 sökte göra gällande, att med utländsk man
borde ej förstås sådan som hade sitt hem i någotdera af de
förenade iikena, helst Margareta sett flera infödda Svenskar
under K. Hakous tid dels upptagna i Norska riksrådet, dels
använda såsom höfvidsmän i Norge; sannolikt är, att hon
velat småningom äfven på detta sätt sammansmälta nationerna,
och att hon dessutom, och med skäl, fruktat den Svenska
aristokratiens sekelgamla sjelfrådighet. Märkligt är dock, att man
icke har några exempel, att äfven Svenskar fått embeten och
förläningar i Danmark, fastän klokheten synes hafva kunnat
fordra det. Deremot blefvo Tyskar, så vidt af handlingarne
synes, af Margareta icke använda såsom höfvidsmän eller fog
dar i Sverige, och den uppgift derom, som hos Ericus Oiai och
flera nyare författare förekommer, är föranledd af förblandning
med hvad som hände under Eriks egen regering.
Ehuru Margareta egentligen icke borde hafva direkt ut-
öfvat någon regeringsmagt, sedan Erik hunnit laglig ålder,
förändrades endast i ringa mån hennes ställning genom Eriks
myndighetsförklaring. Den skedde för Sverige vid ett råds
möte i Wadstena i Nov. eller December 1400, och för Dan
mark sannolikt vid det stora unionsmötet i Helsingborg i Aug.
1401 *). K. Erik hade i början af detta år gjort sin Eriks
gata i Sverige. I Norge blef han personligen hyllad först i
början af år 1405*), då han reste dit för att möta sin till
kommande gemål, som då väntades till Bergen; men den ut
förliga promemoria, som Drottningen vid skilsmessan gaf honom
med sig, visar, att hon hvarken tilltrodde honom något sär
deles omdöme eller lemnade honom frihet att afgöra något
) Han har jemte de dervid närvarande rådsherrarne bekräftat Drottningens
testamenten till kyrkor och kloster d. 27 Aug. 1401. N. Danske Magazin
V: 1 o. ff.
') Drottningen omtalar sjelf hans resa till Norge såsom nära förestående i
bref till rådet i Lübeck d. 11 Nov 1404 (N:o 50). Den 21 Jan. 1405
hafva K Erik oeh Drottningen utfärdat ett href pä Egholm, hvilket ulan
tvifvel är Ekholms slott vid Trollhättan, helst brefvet gäller gods i det
närbelägna Lane härad i Bohus län. Original pä papper i Riks-Arkivet.