den Tyska orden, den enda rnagt, som visat sig ega både vilja 
och kraft att skydda dem. Så var åtminstone förhållandet 
med Wisby, som dessutom var en till hälften Tysk stad, och 
ännu var medlem af Hanseförbundet, ehuru dess betydenhet 
länge varit i sjunkande. Då ryktet ditkommit, att K. Albrekt 
till Drottning Margareta afstått sin förmenta rätt till Gotland, 
och man väntade, att Tyska orden i följd deraf skulle öfver- 
lemna landet, hade Wisby-boarne sändt ombud till Hög 
mästaren, Conrad von Jungingen, med begäran att han icke 
skulla öfvergifva dem. Han lofvade ock, att om det komme 
derhän, han skulle bevaka deras bästa *). Då efterträdaren Ulrik 
von Jungingen efter mötet i Helsingborg meddelade dem en af- 
skrift af afträdelsetraktaten, sände de ombud till honom, för 
att bland annat försäkra, att de gerna ville blifva under Ordens 
välde. Högmästaren svarade, att han sedan Albrekt afstått från 
sin rätt, och ersättning blifvit erbjuden, icke längre hade kunnat 
vägra att afträda Gotland, men hade dervid iakttagit inne- 
byggarnes bästa; så väl staden som landsboarne skulle sända 
sina ombud till det möte i Kalmar, hvarvid öfverlemnandet 
skulle ske, och hans egna fullmägtige skulle få befallning att 
så mycket de kunde medverka, att innebyggarne vunne några 
fördelar; livad slottsbyggnaden angick, hade de sjelfva på för 
hand förklarat dess uppförande nyttigt både för staden och 
landet, och om de på förenämnde sätt finge försäkran om 
ostördt bibehållande af sina fri- och rättigheter, kunde man 
hoppas, att den icke skulle lända dem till skada. (N:o 56). 
Men Wisby-boarne läto icke lugna sig af den allmänna 
bekräftelse å deras privilegier, som K. Erik vid emottagandet 
af ön gaf dem**), utan då lian sommaren 1411 kom sjelf öfver 
till Gotland och gjorde anstalter till slottsbyggnadens fort 
sättande — den fick sedan namnet Wisborg — måste han 
före sin afresa gifva dem en särskild försäkran, att hvarken 
de sjelfva eller främmande köpmän, som besökte staden eller 
hamnen, någonsin skulle få erfara någon olägenhet deraf; hans 
*) Högmästarens förut åberopade bref till Wisby af d. 25 Maj 1406. 
'*) K. Eriks stadfiistelse a Gotlands fri oeb rättigheter är dat. Kalmar d. 20 
Sept. 1408. Afskrift i Nordinska Samlingen i Upsala Bibliothek. Sanno 
likt har staden fått en särskild försäkran samma dag.