XXXIl 
och K. Erik den tiden befunno sig*), d. 17 Juni en skrifvelse, 
som beseglades af 12 Danska och Svenska herrar, och hvari 
efter utförlig redogörelse för hvilka personer, som varit när 
varande vid K. Olofs död, hur hans lik blifvit balsameradt och 
med obetäckt ansigte utställdt till allmänt åskådande o. s. v. 
man af Högmästaren, Orden och städerna i Preussen fordrar, 
att de skulle till den förenämnde riddaren Folmar Jakobsson 
och Wolf Wolflam, borgmästare i Stralsund, utlemna den be 
dragare, som så mycket beljugit och hånat deras Drottning och 
dem sjelfva **). Ombuden voro tydligen valda med afseende 
på det vitsord dem borde kunna gifvas, ty ehuru Wolf Wol- 
flaiu icke varit närvarande vid K. Olofs död, hade han nyss 
förut varit höfvidsman på de Skånska slotten, och kunde alltså 
hafva personligen känt honom samt ega säker kunskap om 
de närmare omständigheterna vid hans död. 
Också synes Högmästaren icke hafva ansett sig kunna 
göra några svårigheter mot ofvannämnde begäran. Han skref 
d. 21 Juli till Drottningen, att Heir Folmar och Wolflam med 
fört hennes bref och budskap, några ordensbröder och ombud 
för de äldsta städerna skulle, säger han, kunna infinna sig i 
Kalmar, några dagar efter den förut utsatta tiden och medföra 
»den man som kallar sig konung af Danmark», och han begär 
pass för de förra, men icke för den sistnämnde***). 
Mötet egde sedan rum, men troligen först längre fram i 
Augusti. Det bivistades af ombud från Lübeck och Hamburg. 
Drottningen förklarade sig väl till dessa städer kunna hänskjuta 
frågan om Wlsby ; men hvad sjelfva Gotland anginge, vore det 
henne tvärt emot fördraget med våld fråntaget, och hon fordrade 
’) Åtminstone voro de der d. 23 Juni, då de gemensamt utfiirdat ett bytes- 
bref med Skovkloster på Seland. Molbech o. Petersen s. 156.^ Dct är oek 
föga rimligt, att sä många rådsherrar skulle varit samlade pa detta fran 
de stora vägarna alliigsna ställe, om ej Drottnifigen varit närvarande. Af 
Svenskar hafva, Thure Bengtsson, Algot Magnusson, Erik Ummereysc, 
Gustaf Leksson och Jöns Laurensson beseglat det här ofvan omtalta brefvet 
till Preussiska Orden. 
' ‘) Originalet med sina sigiller linnes ännu i K. Geh. Arkivet i Königsberg. 
Tryckt af Voigt, Cod. dipl. Pruss. V: 172. 
**•) Högmästarens bref till Drottningen, dat. freytage vor Marie Magdalene. 
Voigt, Cod. dipl. Pruss. V: 141.