XVII
vapen, och för de öfriga en i stadskyrkan i Kalmar, samt eviga
messor i trenne kloster, en i Danzig, en i Thorn och en i El
bing, och slutligen att utbetala 4000 Svenska mark till de dö
des arfvingar. För fullgörandet af dessa förbindelser, åtogo sig
Lübeckarne, hvilkas sjöfolk voro de minst skyldiga *), att be
tala 1000 mark Lubska**), och att utsända 50 pilgrimer, allt
det öfriga skulle tillkomma de Preussiska städerna att verk
ställa.
Bertold von der Osten och tre andra adliga slägtingar ut
färdade ett särskildt förlikningsbref den 1 Sept. s. å., hvilket
skulle förvaras hos rådet i Kalmar; men Högmästaren måste
långt efter anmoda Drottningen att tillhålla dem att ordentligt
fullgöra detta löfte ***). Afven af Drottningen begärde man ett
bevis om förlikningen. Hon lofvade också att kungöra den på
alla ting och vaka öfver dess efterlefnad; men beviset deröfver
skulle hon framdeles opåmind lemna (N:o 39, 40).
De ansträngningar, som år 1396 blifvit gjorda till sjöröf-
veriets hämmande i Östersjön, hade sålunda förorsakat en lång
varig tvist och mycken olycka; men fribytarne hade ej för
svunnit, utan blott förändrat fältet för sin verksamhet. En del
hade slagit sig ned i Ostfriesland, hvarifrån de oroade sjöfar
ten på Nordsjön och skola om våren 1397 hafva tagit 14 far
tyg i sjelfva hamnen vid Marstrand f).
Men på sommaren s. å. begynte de af särskilda anledningar att
åter visa sig i Östersjön, då de ej blott i Pommerska hamnar
') Hirscli anför efter rccessen i Nyköping af d. 8 Sept. 1399, att Liibeckarne
vid undersökningen berättat, att Danzigerboarne vid det olyckliga tillfället
tillropat dem: ”Ihr von Lübeck seidt däniscb ; slagt todt die Verräther von
Lübeck, denn sie haben den Denisehen got”. Anf. arb. s. 34.
**) Sannolikt står den anvisning, magistraten i Kalmar den 24 Juni år 1402
erhöll å 60 marks årlig ränta af Lübecks qvarnar (No 44), i sammanhang
med detta aftal.
***) Hiigmästareiis bref, dat. am Fritage noch Viti und Modesti (d. 17 Juni)
1401. Voigt, Cod. dipl. Prass. VI: 123. Det stål- likväl i Danzigs Stadt
buch bestiimdt, att brefvet af den 1 Sept, blifvit besegladt, så att liär blott
kan vara fråga om ett par felande sigillers vidhängande, hvarvid den tiden
fastades mycken vigt, men hvarmed ofta dröjdes.
1) Gerdt Wittes bref till rådet i Reval, skrifvet i Danzig före midsommar
1397. Bunge, Urkundenlmch IV: 172.
Bidr. t. Skandin. Hist. JI. O