CXIII 
Underhandlingar om Kristoffers antagande till konung i 
Sverige började genast; men saken uppsköts tid efter annan, 
sa att Karl Knutsson bibehöll styrelsen till September 1441, 
då K. Kristoffer ankom, för att emottaga kronan. Någon an 
ledning, att utländska magter lagt sig emot återföreningen af 
de Skandinaviska rikena finnes icke; tvärtom lemnade de Wen- 
diska städerna år 1441 K. Kristoffer sitt biträde att intaga 
de vigtiga slotten Helsingborg och Örekrog (Helsingör), hvilka 
innehades af K. Eriks anhängare*). Väl hade Erik sommaren 
1440 rest omkring uti Hansestäderna, men det hade ingen 
annan påföljd, än att han der, såsom det synes, ädäbg sig förakt. 
Han fortsatte ända till Kristoffers kröning sina underhandlingar 
med Svenska rådet, som allvarligt besvarade hans skrifvelser, 
ehuru de icke kunde leda till något resultat. 
Engelbrekts uppresning hade haft en demokratisk färg och 
blef derföre till en början sedd med oblida ögon af aristokra 
tien, som likväl snart lärde sig att draga deraf den största 
fördelen. Den har emellertid tjenat att återställa allmogens 
rättigheter; ty både borgare- och bondeståndens deltagande 
uti allmänna riksmöten kan egentligen anses börja med år 
1435, då deras representanter voro närvarande vid mötet i 
Arboga,. der Engelbrekt valdes till rikshöfvidsman. Vid det 
möte med konungen, som var utsatt att hållas i Stockholm d. 
29 Juli s.^å. voro köpstadsmän och allmoge äfven närvarande, 
men de maste, efter att i tre veckor hafva väntat på konungen 
och hans löftesmän, med oförrättadt ärende resa hem **). Deras 
deltagande i det nya mötet i Arboga i början af följande år 
omtalas äfven, och då underrättelse ankom till Stockholm om 
Engelbrekts mord, utfärdade det då församlade Rådet d. 3 
P Lubcckisclie Croniken, IL 83. 
) Svenska klagoskriften vid sammankomsten på Helgeandsholmen i Oeiober 
A »h v* Q vcrtu PP 1 - s - 541. Att. ombuden voro talrika synes der- 
’ f OStnaden för deras uppehälle under resan anslås till 16,000 mark 
Bidr. t. SJcand. Bist. 11. H