CXI 
Några af de Svenska rådsherrarne hade på sommaren, då 
de ej funno konungen i Kalmar, begifvit sig till Danmark, bland 
dem drotsen (N:o 113) och ärkebiskopen, båda sannolikt missnöjda 
med ställningen här hemma; men de måste med oförrättadt ärende 
återvända. Hans Kröpelin och Biskop Magnus (Tawast) i Åbo 
lära deremot hafva stadnat, tills de träffade honom, och infunno 
sig sedan vid rådsmötet i Arboga d. 1 1 Nov. der man beslöt 
att stå fast vid öfverenskommelsen i Kalmar. Kröpelin och 
biskop Niklis i Wexjö reste sedan tidigt på våren åter till 
konungen, för att pä rådets vägnar anmoda honom att åter 
vända, (N:o 114) och bragte det så vidt, att Karl Knutsson, 
då han vid herredagen i Arboga d. 6 Mars 1438 begärde att 
blifva frikallad från höfvidsmansembetet, kunde anföra såsom 
grund, att det var »kommet till en vänlig dagtingan mellan 
konungen och rikets innebyggare»*). Men när förlikningen skulle 
formligen uppgöras — de Danska och Svenska Riksrådens 
fulimägtige möttes i Kalmar d. 24 Juli — seglade konungen, 
som väntades dit, staden förbi, oaktadt han denna gången icke 
hindrades af vinden. Han hade väl icke gifvit de Danska om 
buden fullmagt, men låtit det Danska Rådet skriftligen fram 
ställa fordringar, hvilka i hufvudsaken gingo ut på, att allt 
skulle blifva sä som det var före Engelbrekts uppresning**), 
och hvilka, såsom Svenska rådet i bref till Högmästaren ytt 
rade, voro riktade mot föregående öfverenskommelser samt 
landets lag och frihet. Så väl de sjelfva som Danska Rådet 
annorstädes i Danmark, dat. Wordingborg die S. Crisogeni (d. 24 Nov.) 
1437, tinnes i Riks-Arkivet. Elt bref för Greifswald af d. 25 Nov. anföres 
af Jalm, s. 175, såsom utfärdadt på Wordingborg. 
') Ett dokument, hvari 19 rikets »radli och men i Sverighe stadda i rikesens 
»serendom i Arboga» torsd. näst efter första sönd. i fastan, tacka Karl Knuts- 
son för det han som en »tro dondeman» förestått embetet, hvilket han af 
uppgifvet skäl nedlägger, men bibehåller marskembetet. De lofva att för 
svara och hålla honom skadeslös, om någon honom angriper eller tilltalar 
för förenämnda embeles utöfning, såsom de lofvat, då han emottog den 
samma. Hvarken uti beslutet i Kalmar d. 9 Juli eller uti den i Tälje d. 
29 Aug. uppsatta föreningsakten kallas lian annat än marsk. Hvad uti 
Rimkrönikan berättas, att Karl Knutsson vid mötet i Arboga, på Rådets 
liemställan, afstått ifrån sin begäran att få nedlägga embetet, synes alltså 
vara ett misstag. 
) Svenska Rådets svar till det Danska dat. d. 9 Juli 1438. Dipl. Norveu. 
V: 478 - 480.