Samlade skrifter: Gustaf III som dramatisk författare

Levertin, Oscar

(18)

Bibliographic data

Multivolume work

URN:: urn:nbn:de:gbv:8:2-192603

Persistent identifier:: PPN647793075

Title:: Samlade skrifter

Author:: Levertin, Oscar

Document type:: Multivolume work

Publisher:: Bonnier

Year of publication:: 1907

Place of publication:: Stockholm

Language:: Swedish

Collection:: Sweden

Volume

URN:: urn:nbn:de:gbv:8:2-345147

Persistent identifier:: PPN653883382

Title:: Gustaf III som dramatisk författare

Sub title:: litteraturhistorisk studie

Signature:: G 7600-17-18

Author:: Levertin, Oscar

Document type:: Volume

Publisher:: Bonnier

Year of publication:: 1920

Place of publication:: Stockholm

Language:: Swedish

Collection:: Sweden

Comment:: Gustav <Schweden, König, III.>; Dramatiker

Scope:: 314 S

Physical location:: Universitätsbibliothek Kiel

174 GUSTAF iii SOM DRAMATISK FÖRFATTARE eller att skildra nägra svenska Montecchi och Capuletti . Hans historiska stycken äro alla i den meningen »Staats - und Haupt - Actionen» , att de gifva ett stört perspektiv ut pâ hela foster - landets öden . De enskildas lycka och sorger för - bindas med heia Sveriges väl och ve , och helst stâr konungen som fäderneslandets lefvande sonifikation i taflans midt och i den fullaste ljus - styrkan . Ett historiskt stycke utan konung är för Gustaf nästan lika omöjligt som ett schackspel utan sâdan . Men hvarken Carl IX eller Sigismund sade till den idealmonark , som Gustaf älskade att teckna — sá flyttade han handlingen fram tili det första stora dâdet i Gustaf Adolfs lif , hans »tirocinium» , hans första vapenbragd mot dan - skarna sommaren 1611 . Denna flyttning ner tili Smâland gaf sig sä mycket lättare som den gamie riksdrotsen Gyllenstjerna varit Smâlands höfding . Men om Gustaf Adolf i taflan införde heia morgon - rodnaden af Sveriges storhetstidehvarf , behöfdes det en motbild , en représentant för skuggorna i de inbördes krigens och oenighetens decennier , som slutat , en gestalt , som bjärt framhäfde skillnaden mellan Carl IX : s och hans efterföljares tid . Det blef Tegel . Hans figur tvang sig pâ konungens fantasi under studiet af Dalin och Werwing , trä - dande fram med ett svartkonstporträtts heia ener - giska styrka . Hans personlighet var för öfrigt känd och omskrifven äfven i tidens populärhistoriska arbeten . I fjärde deíen af Bergius' Smàsaker till nöje och tidsfördrif ( 1756 ) finna vi en anekdotisk skildring af Tegel , och osannolikt är

Access restriction

Copyright

fullscreen: (18)

Multivolume work

Volume

Table of contents

Cite and reuse

Volume

Chapter

Image

Image fragment

Citation links

Citation recommendation