Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi

Fant, Erik Michael; Geijer, Erik Gustaf; Schroeder, Johann Heinrich

Bibliographic data

Description

URN:: urn:nbn:de:gbv:8:2-5235370

Persistent identifier:: PPN892999306

Title:: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi

Sub title:: Ex Schedis Praecipue Nordinianis Collectos Dispositos Ac Emendatos

Editor:: Fant, Erik Michael
Geijer, Erik Gustaf
Schroeder, Johann Heinrich

Structure type:: Multivolume work

Year of publication:: 1818-1871

Place of publication:: Upsaliae

Collection:: Sweden

Schlagwort:: FID-NORD-DE-8 sca

Description

URN:: urn:nbn:de:gbv:8:2-5235382

Persistent identifier:: PPN1019668210

Title:: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi

Sub title:: Ex Schedis Praecipue Nordinianis Collectos Dispositos Ac Emendatos

Editor:: Fant, Erik Michael
Geijer, Erik Gustaf
Schroeder, Johann Heinrich

Structure type:: Volume

Publisher:: Zeipel et Palmblad

Year of publication:: 1828

Collection:: Sweden

Schlagwort:: FID-NORD-DE-8

Description

Title:: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi Tomi II. Sectio Posterior.

Structure type:: Chapter

Collection:: Sweden

Description

Title:: I. Chronica Svecana Laurentii Petri Archiepiscopi Upsaliensis.

Structure type:: Chapter

Collection:: Sweden

Description

Structure type:: Chapter

Collection:: Sweden

Full text

i 
J 4 
LAURENTI i PETRI 
fare, at ther vij rättelse af hafva skulle, är minclre for handen än väl behöfves. Ty på tllö 
Konungar som ifrån thesse Uthländske Göthers första uthtogh, alt intill KonUngli Inge, thert 
förste af det narnpnet, i Sverige regerat hafva, kunne vij hvarken taal eller namprt så aide-* 
les egenteliga och till visso af våre gamble Chrönikor få veta, soill behölf giordes, art sijdef 
all theras handel och giernirtgär, hvilka dock nthan tvifvel sådana varit hafva, at väl hade 
varit värdt, at the granneliga hade varit beskrifne. 
Hmii-' Humuljf (som tillförende omrördt är) skall Konungh Erichs forste Son hafva hetth, elfter 
vdff som Johannes Gothus foregifver d), och skall hafva varit Ståthållare i Sverige, medan samme 
Konungh Erich Örligade nthi fremmande landh. Men sedart hart hädhe giort sigh all the 
landen (som han tippå feigdat hadhe) underdånig, och nu var kommen till fridll, skali han tå 
hafva beleefvat ther blifva, och förthenskull uplåtit sinom son Humnlff Sverige, och skall tå 
samme Humulff således fullkommeliga vara kommen till Rijket och fått therm ed både Konurt- 
gaitampn och våld 1 Sverige. 
Humble, om hviiken några af vara Svenska Chrönikor röra, säijartdes, at han skall haf- 
ble va varit Konungh i Gotha landh, regeradhe vidh then tijden. Men om samme Humble fin 
ner man ock intet annat synnerligit, art at han skall hafva Varit Daätit fadlier, Som förste 
Konungh var i Danmark. Men orsaken hvarfore thenna Konungh Humble skall hafva satt 
sin sort Daan till Kortung i Danmark, gifver Johannes Gothus så före e). När någon tijdli ha 
dhe sigh för lupi t, effter GÖthernes uthtogh, och the Danske fornummo, at Sveriges macht ther 
alf, och thertillmedh af inhyrdes tvedräckt, myckit var försvagat , vordo the genom sådana 
lägenheet och tillfälle, Konungen i Sverige (under hviiken the tillforendhe altijdh varit hade) 
aflällige. Men strax the Saxer thet sporde, begynte the feigda in på the Danske, under tlieil 
förhoppningh, at efter the intet bijstänclh nu hafva kundhe af the Svenske, skülle llie säcbta 
Stå till tvirtgandhe, såsom ock tå skiedde. Men när ock the Danske effter myckin skadha, 
som the af fienderna, tlie Säxiske, lidit hadhe, nu förmärkte, at the icke foçmâtte stå them 
emoot, tycktes them som orâdh var gripit. Dock hadhe the sitt budh till Konungen i Sverige, 
begiäraiides at hart Ville see Öfver inledlt them, öch taga them under sitt beskierm igen. 
Medh thet samme skall tå Sveriges och Götha Konungh, nembl. förbelde Humble, hafva för 
skickat the Danske till undsattningh två sine söner, Daan och An gul medh een väldigh 
hoop krigsfolk, genom hvilka the Saxer skola tå slagne och the Danske förlossade Vordet. 
Men genom thetta medel och tillfälle kom också ther till, at Daan, Humhla son, af sinom 
Fadlier, Konungh Humbla for een väldigh Konungh i Danmark insatt och stadfäst vart, Mert 
Artgul skall sedan hafva blifvit Konungh i Engelandh, hvilket af honom thet nampnet ock 
skall bekommit hafva. 
Totil, Daans Dana Konungs hroder, skall efter sin fader, Konungh Humbla kommit till 
Sveriges Krono. Om honorn tala våra Chrönikor intet annat, äri Johannes Gothus gifver 
före/), at hart skall hafva varit i lörbundh medh the uthländske GÖthers Konungh, hvilka 
anta bodde quarre vid Östra Sioön, ocll at thet förbundet skall hafva gullet emoot the Me- 
chelborgiske, Pommerske, Curer och Ester &.c. Therlöre at ihenne landen (hvilka Ko 
nungh Erich och hans näste effterkomniandhe och uthländske Göthers Konungar intagit ha 
dhe) voro nu blefue affällige, skola också thesse två Konungar samtne affällige landh betvin 
gat och kommit till lydno igen. 
g],' r Sigtfugh skall sedan Vor, dit Konungh i Sverige, medh hvilkert Konungh Gram i Dart- 
trugh martk, skall hafva fÖrdt örlig, vordit honom Öfvermächtigh uthi een Väldigh slachtning, och 
ther dräpit honom och skall thet, snart till säijande, så vara tillgångit. Thenne Konungh Sig- 
trugh åtte een ganska däijeligh dotter, som hett Groo, till samma Groo beddes Konungh 
Gram i Danmark. Men förr än hans Legater och ärendesmän vore framkompne, var 
Jungfrun allaredha förlåfvadh eenom androm ringare; thet fortröt Konungh Gram sa svårli- 
g a j at han theröfver vart Konungh Sigtrughs hufvudfiende : Kom ock i thet sinnet, at han 
ville 
8 . 
Totil 
d) L- c. Lib. If. c. i; 
e) L. c. Cap. a. 
/) L, c. Cap. 4, Gollulas.

Bibliographic data

Description

Description

Description

Description

Description

Table of contents

Volume

Chapter

Image

Image fragment

Citation links