Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi:

Fant, Eric Michael

Bibliographic data

Description

URN:: urn:nbn:de:gbv:8:2-5235370

Persistent identifier:: PPN892999306

Title:: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi

Sub title:: Ex Schedis Praecipue Nordinianis Collectos Dispositos Ac Emendatos

Editor:: Fant, Erik Michael
Geijer, Erik Gustaf
Schroeder, Johann Heinrich

Structure type:: Multivolume work

Year of publication:: 1818-1871

Place of publication:: Upsaliae

Collection:: Sweden

Schlagwort:: FID-NORD-DE-8 sca

Description

URN:: urn:nbn:de:gbv:8:2-5298209

Persistent identifier:: PPN1019100400

Sub title:: Ex Schedis Praecipue Nordinianis Collectos Dispositos Ac Emendatos

Editor:: Fant, Eric Michael

Structure type:: Volume

Publisher:: Zeipel et Palmblad

Year of publication:: 1818

Collection:: Sweden

Schlagwort:: FID-NORD-DE-8

Description

Title:: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi Tomi I. Sectio Prior.

Structure type:: Chapter

Collection:: Sweden

Description

Title:: XXXI. Gamla Och Minsta Svenska Rimchrönikan. Chronicon Rhytmicum Minus.

Structure type:: Chapter

Collection:: Sweden

Full text

C HRONICON RHYTHMICUM MINUS 
25 / 
i a var framlidit af Guds Sons år 
Tusende och YL som beskrifvit står* 
Ta var och en konung i Nårigesland, 
Som styrde fullmycket, sanct Oluf het han, 
Han begärade af hierta kiära Dotter min 
Med heder och ära til Hustru sin. 
Jag gaf henne honom tå i väll , 
Ty han var from, mechtog och ball. 
Han hade och taget vid Christendom, 
Förra an min Dotter til honom kom. 
Jag lat lägga kister full 
Med dyra håfvor och röda gull, 
Och sände min Dotter i Närige in 
Til Konung Oluf kiära Brudgumme sin, 
Hon var när honom ej många daga, 
Med ty hon mande vid dop och Christendom 
taga. 
Sedan gaf hon sig aldrig hvila eller ro, 
Förän hon mig kom til samma tro. 
Konung Mildredur af Engeland 
Var min tro vän, jag ej annat fann. 
Vi sände hvarannan mächta stora gafvor, 
Mang klenodier och stora håfvor. 
Jag skref honom til om mit upsåt, 
Och hvad jag hade i mitt hierta unfatt, 
Huru jag ville gierna Christendom hända, 
Om han ville mig några Predicare sända, 
Som mig skulle then Cbristeliga trona lära, 
Sannan Gud både prisa och ära, 
Min Dotter lade sig och ther om vin 
Med bref och budskap i samma sin. 
Tå församnede Mildredur alle lärde Män 
Och underviste them ehuar och en, 
Iiuru Gud han hade mitt hierta uptändt 
Til Christelig tro och stadeligt vändt, 
Och spörde, om någor var ther ibland 
Som trona ville föra til thetta land. 
Tå stod ther up en fromer man, 
Ärke-Biskop Sigfridus het han, 
Och anammade kiärlika denna färd, 
Tj r han var mycket i skriften lärd. 
Han kom här in med Christelig seder, 
Jag anammade honom med största heder, 
Jag döptes sedan af lians hand 
Uti en källa i Vestcrgiöthland. 
Ödmunder Oluffson Koolbrenna. 
Folcket kallar mik Koolbrenna förty, 
At hvar jak sakan fick i naghrom By 
Lot iak bränna Wäggia eller Taak, 
Epter Iivars theras brotzliga saak: 
Sidan giorde jak bättre Lagh, 
Och doo aff Alder uthan slagh. 
Ödmunder Siemma. 
Jak giorde som een ovijs Faane 
Ta jak lade Raa mellan Swefike och Skane , 
z) Vid. supr. p. 4. 
TI let angrade mik sidhau saa tijdhe, 
Ty ville jak medh Däner strijde. 
I Skane vid en broo kalladis Stangapelle, z) 
Jak ok fleste mina Tienare ther fiollo. 
Con. <>. 
Jag giorde ju som en arger Fåne, 
At jag satte råmärke mellan Swerige och Skåne, 
Och skilde ihermed Skåne fra Swerige, 
Hvilket mig hade bordt helre försvara och värje* 
Kong Swen Tiufveskägg i Dannemarks Rike 
Monde mig illa ther til at vike. 
Af Swerige och Dannemark vi toge tolfMan» 
Vise och kloke rätt hvar och en, 
The skulle imellan thenne tu rike 
Lägga thenne Råmärke full jemt och like. a ) 
Torne utnämdes af Wästergiötland, 
Och Torsten theslikesl af Östergiötland, 
Af Upland Tole, och Totte af Södermanland, 
Grimwold och Gasse af AA ästmanneland 
Thoke och Toste af både Jutland, 
Ubbe af Finn och Grunwold af Sieland. 
Grunwolcl af Halland blef och utsänder, 
Thesslikes Dan af Skåne utnämder. 
Mellan Swerge och Dannemark thenne XII 
Män 
Sex stena the satte och the stå ther än , 
I Ströttesiö står then förste, i Danabäck then 
andra sten, 
I Wäretznas then tredie, Tärde kallas kynde- 
sten. 
Hvite sten then femte upsatter var, 
Brymsesten siätte mellan Bleking och Möra står. 
Danaholm skiptas och i Lätta tre, 
Swerge, Danmark, Norje hvar sin lått fingo 
the , 
Tå nämdes af Danaholm och i Stennissund 
Af Stennesnnd i Blyinern sammalum!, 
Af Blymern ocli sedan i Slättesiö , 
Af Slättesiö i Fläckabäck, något fierran Sand- 
siö, 
Af Sandsiö i Ahnende Brink och i Diuregrund-, 
Af Anderossen och in i Emptemosa sammalund. 
Af Emptemose och i Ormunder skog, 
I Tranemosa sedan Slättesiö landamärket toov 
O 
Thetta byte ångrade mig omsider, 
Ty begynte jag med the Danska strider. 
I Skåne vid en bro kallad Stangapelle, 
Jag och mest mit folk ther i slaget fullo, 
Hakon Rödhe. 
I Swerige jak en Konung var, 
Och radde ther öfver i XIII «hr, 
Jak jordades i samma By, 
Som jak var född uti Livvim 
I M ista härad i Wästergöthknd, 
Ther jak upgaf miu yttersta and, 
Stcttc- 
a) Ofr. Append, ad'LL. A4 Doth. Obs. qiue 
monet j Luserbrins 1. I. p. i8i. 
65.

Bibliographic data

Description

Description

Description

Description

Table of contents

Volume

Chapter

Image

Image fragment

Citation links