98 SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
mellan de tvâ hötapparna — hvilken han skall sluta till sitt ädla bröst , viss blott att partiet är nödvän - digt , och att slottskanslisten Pira kan väntas derà dagen . Frun i huset är ännu ung , junonisk med vackra armar . Hon hviskar i den höga fönstersmygen med den farlige och diaboliske kunglig sekter P . , som bittert leende framslungar sarkasmer öfver sin höga engelska krage . »Det hörs , att ni aldrig älskat , » svarar presidentskan mildt . Sonen frán Uppsala , elev af Israel Hwasser , är nere pâ besök och talar för ett par af sina syst - rars väninnor om det »fega i själfmord» . Dà och dà citerar han strofer ur nyutkomna dikthäften , sâsom följande af Böttiger :
Föga vann jag här i tiden ,
Men den skatt , som hit jag bar ,
— Du förstär mig — samvetsfriden ,
Denna skatten har jag kvar .
Sä sjunger fröken Adelaide »Nattviolen» af Nordblom och fröken Hildur spelar en rondo af Lindpaintner . Och dess lilla sentimentala melodi med sitt triolackompanjemang fyller rummet .
*
Dock , hvar schematiserad bild frán forna dagar i skrift eller pâ en utställning är i viss mán en hjärtlöshet . Genom koncentration och metodisk sammanställning blir löjligt , hvad lifvet själft en gâng med sina nyckers oändlighet gaf ögon - blickets fullhet . Se icke alla de gamia damdräkter