Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
98 SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
mellan de tvâ hötapparna — hvilken han skall sluta
till sitt ädla bröst, viss blott att partiet är nödvän-
digt, och att slottskanslisten Pira kan väntas eli-
derà dagen. Frun i huset är ännu ung, junonisk
med vackra armar. Hon hviskar i den höga
fönstersmygen med den farlige och diaboliske
kunglig sekter P., som bittert leende framslungar
sarkasmer öfver sin höga engelska krage. »Det
hörs, att ni aldrig älskat,» svarar presidentskan
mildt. Sonen frán Uppsala, elev af Israel Hwasser,
är nere pâ besök och talar för ett par af sina syst-
rars väninnor om det »fega i själfmord». Dà och
dà citerar han strofer ur nyutkomna dikthäften,
sâsom följande af Böttiger:
Föga vann jag här i tiden,
Men den skatt, som hit jag bar,
— Du förstär mig — samvetsfriden,
Denna skatten har jag kvar.
Sä sjunger fröken Adelaide »Nattviolen» af
Nordblom och fröken Hildur spelar en rondo af
Lindpaintner. Och dess lilla sentimentala melodi
med sitt triolackompanjemang fyller rummet.
*
Dock, hvar schematiserad bild frán forna dagar
i skrift eller pâ en utställning är i viss mán en
hjärtlöshet. Genom koncentration och metodisk
sammanställning blir löjligt, hvad lifvet själft
en gâng med sina nyckers oändlighet gaf ögon-
blickets fullhet. Se icke alla de gamia damdräkter