Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
92 SVENSIÍ KONST OCH SVENSK NATUR
man kallade den »stora, rena stylen» — alias em-
pirens antika schematisering med pilastrar och ko-
lonner. Nu börjar bruket att göra infattningen tili
en magistratspersons chiffonierklaff vördnadsbju-
dande som till en tempelcella och lâta de skrifbord,
â hvilka Stockholms borgare nedskrefvo sin husliga
och ekonomiska korrespondens, presentera den
imposanta bilden af antika kolonnfasader. Den
goda tidens tradition leide dock kvar mer än ett
decennium in i 1800-talet, och blott försiktigt och
motvilligt med lätsadt allvar var det som den an-
tika pedagogien vann herradöme. En vacker Sekre-
tär, utförd efter ritning af den gamie gustavianen
Elias Martin, och en synnerligen behagfull chif-
fonier, stammande frân hofleverantören I. P. Bergs
officin, visa t. ex. prof pâ en lugn och älskvärd
öfvergängsstil, som ännu har kvar nâgot af
gamia dagars leende sällskapston. Men alltjämt
växer den antika disciplinen. Athén och Rom gras-
sera väldeligt i snickeriverkstäderna i Stockholms-
gränderna. Vili man se den antika förhäfvelsen i
sin prydno, betrakte man det monumentala skrif-
bord, signeradt Lundelius, som frân kungliga
slottet är lánadt till utställningen. Det är ett skrif-
bord med propyläer och parthenon. Inspirationen
är ungefär densamma som i det hederliga, gamia
kanslihuset vid Mynttorget — den doriska tempel-
stilen i all dess gudomliga värdighet. Den ut-
veckling, möbelkonsten i Sverige sedermera tager
pä 1800-talet, kan närmast kallas en allmän bana-
Iisering, lämpad efter borgarseklets flacka smak
och ansprâksfulla prunklystnad. Med utslätade