CARL XIV JOHANS - UTSTÄLLNINGEN
85
konst tog , ett egendomligt förhällande , pâ hvilket den utmärkte kännaren af fransk konstindustri , E . Molinier , nyligen fäst uppmärksamheten . Heia 1700 - talet hade det i Paris funnits en stark koloni af tyska möbelsnickare . Under Marie - Antoinette ökades denna allt mer . Nästan alla de mest anlitade konstnärerna vid denna tid voro tyskar , och det är mycket sannolikt , att de gifvit stilens möbler och bohag icke blott den utmärkta solidi - teten , men äfven ett drag af teutonisk tyngd och systematisk och ansprâksfull trâkighet . Mahognyn hade redan före revolutionen kommit stärkt i bruk , och i Louvrens samling frân denna tid kan man se en mängd tunga byrâar och skâp , altarlika bord och trefotsaktiga konsoler , ibland hvilka man har svàrt att tänka sig den gamia gimens sista förfinade generation , Marie - tes och än mindre hennes franska väninnors i hvitt musslin och schäferhattar klädda gestalter . Med tyska namn äro dessa möbler signerade , och en tysk , David Roentgen , är den rätte föregängaren till familjen Jacob , empirens klassiska dynasti af möbelkonstnärer .
Revolutionen och än mer den Napoleonska hjältesagan , som endast i gamia tiden hade sin motbild , gaf den sâlunda redan förut danade stilen en inre Symbolik , som befäste dess välde . De egyptiska motiven t . ex . , som förut blott varit en tanklös lek med Pharaonlandets ärevördiga bild - skrift , fingo en ny mening , sedan Bonaparte , revo - lutionens son , stâtt som en ny Alexander i ten . Det var följdriktigt , om ocksâ ej vackert ,