Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
DEN RETROSPECTIVA KONSTUTSTÄLLNINGEN 79
Ypperst är bilden af Gustaf von Rosen, ett mäster-
verk af förnäm och behärskad konst.
Att göra ett öfverslag öfver den mängd af
andra taflor frân vàrt ârhundrade, som fyller sa-
larna, skulle kunna vara ett arbète för sig — och
tilläggom det — ett bra otacksamt arbete, ty bland
alla dessa verk, som làta oss följa genre- och land-
skapsmâleriets utveckling här hemma, äro de verk-
ligt artistiska och intressanta skapelserna i rent
Ibsensk minoritet. Ett par summariska punkter
mâ dà blott som en afs-lutning af denna skiss öfver
den retrospektiva utställningen tillfogas. Historie-
mâlningen, sâdan den begynner med Sandberg
och sedermera, under intryck fràn den nordiska ro-
mantiken, försöktes af Blommér, Winge, Malm-
ström och andra, verkar helt enkelt sä antikverad,
att man nästan medlidsamt betraktar dessa nor-
diska fantasier, utan lifsvärme eller inbillnings-
flykt, utan stämning af nàgon art, utan linjens eller
färgens tjusning. Och det señare historiemâleriet
med tyska anor, som Boklund och längre fram
Perséus idkade, anekdotens och de tidskoloristiska
attributens konst, är ej roligare med sin Bierstube-
inspiration och sitt renässansmöblemang »made in
Germany»- Scholander' själf, om man vili räkna
honom hit, hade trots sin utomordentligt spelande
inbillningskraft ej styrka att här àstadkomma nà-
got af betydenhet. Hans själ var ett rörligt och
grundt vatten, speglande bild pâ bild med yng-
lingaaktig friskhet, men aldrig tillräckligt stilla eller
tillräckligt djupt för att gifva den äkta visionens
Fata Morgana. Ensamt Höckert hade lejontassen,