Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
72 SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
»
hvälfningar i tanke och känsla, som de bildades
opinion redan längt förut undergâtt, och med tusen
tecken och varsel spâ Iitteratur och konst allt ifrân
1700-talets midt en ny œra, en ny tid, nya män-
niskor. Att studerà encyklopedismens skrifter är
än som att sticka hufvudet in i ett getingbo med
ett enda döfvande surr af kritik och än som att
Iyssna tili den oroliga och jublande konsert af
fägelsäng, som bàdar gryningen till en ny dag.
Och hur anteciperar icke konsten utvecklingens
och händelsernas förlopp! Längt före abbé Sie-
yès proklamerar Chardins pensei att tredje stän-
det är »quelque chose», förhärligande med lika
artistisk som klassmedveten konst det borgerliga
hemlifvets värld. Längt innan jakobinerna drifva
Brutus' knif mot Caesar, hade Davids Romabilder
predikat den republikanska medborgerlighetens
antika fanatism. Längt före 1800-talet hade Greuze
spelat upp den borgerliga sentimentalitetens dra-
mer, och de engelska färglyrikerna gjutit öfver
sina ideella landskap, genomsusade af vattenkaska-
der, allt romantikens skimmer.
Af dessa rörelser nâdde dyningarna ocksä
det gustavianska Sverige. Hilleström, den ojäm-
naste bland mâlare, deliciös och banal, har ibland
nägot af mästaren Chardins trovärdighet, friska
färg och säkra lif öfver de käckt insatta smâ figu-
rinerna. Den klassicistiska rörelsen mot antiken,
som inom bildhuggeriet skaffade landet dess stör-
ste artist, Sergel, blef för det svenska mäleriet af
ringa glädje. Föga intressant är nog ocksä Mas-
reliez, den egentlige representanten för stilen, men