Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
¡JEN RETROSPECTIVA KONSTUTSTÄLLN1NGEN 69
hârdt tryckta mot den insjuiikna bysten. Sâ liar
hon suttit de lânga vinteraftnarna, medan Sotberg
Iäste för henne dramer och historier om lyckliga
drottningar, och hennes lifs gäckade makttörst och
förödmjukelser lângsamt kommo hvarje känsla att
surna inom henne. Det är Farmor, hvilkens
sista vitalitet skulle blossa upp i 1778 ârs fa-
miljeskandaler, med den smak att trakassera sina
närmaste, som var ett brandenburgskt släktdrag.
Lika fulländadt i sin art är porträttet af Linné,
lugnt och harmoniskt i ton och stämning, som
den mans âlderdom, hvilken det skildrar. Varmare,
mildare och allvarligare pâ en gâng liar ingen
svensk blick sett pâ världen, det vet hvar och en,
som trängt in i hans skrifter, och Roslin har väl
âtergifvit dessa bruna forskarögon, glänsande som
târarna lätt stego upp i dem, men som de lika lätt
fylldes af heia det fagra skimret frân den Floras
bröllopsfest, om hvilken han diktat sexualsystemets
stora naturepos.
Men en porträttör, som kan âstadkomma bâde
ceremoniosa statbilder af en sâdan prakt som den
stora Gustaf 11 I-taflan och sá intima verk som
Lovisa Ulrikas eller Linnés bilder, är helt en-
kelt en stor konstnär. Af de öfriga i Paris ut-
bildade svenska porträttörerna kan heller ingen
pâ lánga vägar mäta sig med honom. Hans
egen lärjunge, Krafft d. ä., är torr och borgerlig,
och den ytterst händige och flinke Pasch d. y.
utan personlig färg och teckning — af hans mânga
svagt modellerade och konventionella porträtt
häruppe är endast Göran Gyllenstjernas i be-