6
SVENSK KONST OCII SVENSK . NATUR
Ungar särskildt fràn och med 1664 utomordent - ligt stor .
Detta âr betecknar ocksá en epok i den franska konstens yttre historia . Colbert , som tvâ âr tidigare erhàllit finansportföljen , blir dà intendant des Bâtiments» , d . v . s . hvad pâ modernt sprâk skulle kallas »minister för de offentliga ar - betena och de sköna konsterna» . Forst med bert nâdde ocksâ l'ancien régimes franska förvalt - ning och byrâkrati sin fulländning , och konsten bief för första gângen direkt indragen i den statsliga administrationens stora nät efter att förut haft sin plats inom den borgerliga skrâ - och gillevärlden . Forst nu nâdde tidens strängt hierarkiska idéer ocksâ konstlifvet . Ludvig XIV blef dess liksom heia det franska rikets öfverhufvud . Han repre - senterades af Colbert , som styrde konsten finan - siellt genom sin byrâchef och förtroendeman , den kände sagoberättaren Charles Perrault — en bror till arkitekten — och artistiskt genom »konun - gens forste arkitekt och forste mâlare» , hvilka för - medlade och bedömde alla beställningar .
Kronan behärskade sâ bâde det konstnärliga lifvet och den konstnärliga Produktionen . Hvilken betydelse handlingarna rörande statens uppdrag tili konstnärer och konsthandtverkare äga , ligger med ett sä monarkiskt system i öppen dag . Redan ut - gifvaren af Colberts administrativa korrespondens , P . Clément , liar pâpekat denna brefväxlings värde äfven för konsthistorien . Men en ännu viktigare fyndort har pâ señare tider öppnats för konst - forskningen . Det är kronans byggnadsräkningar ,