Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
6
SVENSK KONST OCII SVENSK. NATUR
Ungar särskildt fràn och med 1664 utomordent-
ligt stor.
Detta âr betecknar ocksá en epok i den
franska konstens yttre historia. Colbert, som tvâ
âr tidigare erhàllit finansportföljen, blir dà »Sur-
intendant des Bâtiments», d. v. s. hvad pâ modernt
sprâk skulle kallas »minister för de offentliga ar-
betena och de sköna konsterna». Forst med Col-
bert nâdde ocksâ l'ancien régimes franska förvalt-
ning och byrâkrati sin fulländning, och konsten bief
för första gângen direkt indragen i den statsliga
administrationens stora nät efter att förut haft sin
plats inom den borgerliga skrâ- och gillevärlden.
Forst nu nâdde tidens strängt hierarkiska idéer
ocksâ konstlifvet. Ludvig XIV blef dess liksom
heia det franska rikets öfverhufvud. Han repre-
senterades af Colbert, som styrde konsten finan-
siellt genom sin byrâchef och förtroendeman, den
kände sagoberättaren Charles Perrault — en
bror till arkitekten — och artistiskt genom »konun-
gens forste arkitekt och forste mâlare», hvilka för-
medlade och bedömde alla beställningar.
Kronan behärskade sâ bâde det konstnärliga
lifvet och den konstnärliga Produktionen. Hvilken
betydelse handlingarna rörande statens uppdrag tili
konstnärer och konsthandtverkare äga, ligger med
ett sä monarkiskt system i öppen dag. Redan ut-
gifvaren af Colberts administrativa korrespondens,
P. Clément, liar pâpekat denna brefväxlings värde
äfven för konsthistorien. Men en ännu viktigare
fyndort har pâ señare tider öppnats för konst-
forskningen. Det är kronans byggnadsräkningar,