Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
68 SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
— ur Jean Jacques' »Byspäman»? — och det är
ett skimmer af drömmeri i hennes vidöppna blâ
ögon. Hennes man stâr bakom henne. Det är en
militär, som blifvit köpman och fätt dragen spända
och ansträngda under eftergifvande beröring med
mânga människor, en äkta afslipad, orolig 1700-
talstyp af de mânga spetsiga, magra och intellek-
tuella, medan brodern hemifrân Sverige, där han
sitter däst och godsint och digererar sin goda
déjeuner, är en typ för de feta gustavianska
salongsfaunerna med Schröderheims och Rosen-
steins utseende af att trifvas godt i sällskap med
alla de sju dödssynderna. Och det är nästan hol-
ländskt humör och bredd öfver hans embonpoint
i den med en fullkomligt mästerlig styrka mâlade
rôda sammeten.
Frân 1770-talet finnes pâ utställningen likaledes
en mängd arbeten af Roslin, nâgot som ej är att
undra pâ, dá han under âren 1774—75 var pâ besök
hemma och mâlade oförtrutet. Frân denna tid
finnas ocksâ verk af mycket olika värde. Hedvig
Elisabeth Charlottas porträtt är sâlunda en reu
schablonmâlning, där ej ens Roslins färdighet som
modeskildrare hâllit streck, ty kjortelns silfver-
brokad verkar tapet snarare än tyg. Men betrakta
blott bilden af hennes svärmor, den gamia änke-
drottningen, som hänger strax bredvid, och man
mäste undra öfver, hur djupt den eljes ofta ytlige
artisten künde nâ, när hans kloka öga ej stannade
vid band och bjäfs. Det är Lovisa Ulrika som
änka, bortom det heia, som sitter här, amper och
förgrämd, men i rik parad, med de torra armarna