Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
ÚO SVENSK KONS!" OCM SVliNSK NATUR
än Scheffel är däremot Olof Arenius, som redan
hörde till den Tessinska kretsen. Ursprungligen
lärjunge af D. v. Krafft, bildade han sig i Hol-
land efter Kneller och Iarde sig under studierna af
äldre nederländsk mâlarkonst de allvarligare kolo-
ristiska afsikter, som utmärka hans dukar trots
deras tunga och torra färg. Arenius kom hem
1736 och verkade som porträttör till sin död 1766
under ett bekymmersamt och af husliga olyckor
fördystradt lif. Porträttet af Hârleman, som fin-
nés pâ utställningen, räknades redan under hans
lifstid som hans mästerstycke, och är ett gan-
ska stâtligt verk. Den store arkitektens blodfulla
typ, med hufvudets spotska och stolta hâll-
ning, är kraftfullt skildrad, och bilden af War-
gentin âtergifver ocksâ rätt väl den skicklige
vetenskapsmannen med det tunna, intellektuella an-
siktet, lifvadt af en lärds försynt sarkastiska ut-
tryck.
Vacklande öfvergängsmänniskor äro alla dessa,
men med Gustaf Lundberg träder rococon in i vâr
konst med allt sitt fras af siden, sitt glitter af pal-
jetter, sin njutningslust öfver anleten, dubbelt unga
och lifsglada under det hvita pudret, och hans
konstnärskap blef af utomordentlig betydelse för
heia den svenska konstsmakens utveckling. Lund-
berg hade i Paris under Rosalba Carrieras ledning
eller snarare efter hennes föredöme utbildat sig tili
pastellist. Själf nämner hon honom icke i den dag-
bok, vi äga i behäll öfver hennes Parisvistelse —
och som visar bâde hvilken förtjusning hennes
eleganta konst väckte i Paris och hur klokt den