SVENSK OCH FRANSK MEDALJKONST UNDER 1600 - TALET 21
Sverige , och medaljen bief nu icke blott konunga - väldets , men i det hela personmedvetandets och den adliga maktens symbol .
Studerar man tidens offentliga handlingar — framför allt de i dessa ärenden mycket upplysande räntekammarböckerna i kammarkollegii arkiv — finner man , att medaljen under Kristinas tid är den vanliga hedersgâfvan frân kungligt hâll . Medaljer erhâlla t . ex . medlemmarna af den berömda tar - tariska beskickning , som 1650 gästade Stockholm , och herrar tartarer forde Vasadrottningens bild med hem .
När Kristina frán Wurtemberg tillsändes vin , erhàller desslikes den »utskickade» strax en 20 dukaters medalj jämte guldkedja , liksom ocksâ Strassburgerhistoriegrafen Boeclerus , dà han läm - nar den svenska jorden . Konstnärer behöfdes sâ - lunda , och vi finna ocksâ snart tvenne verkliga »medaljmakare» , kailade frân utlandet och arbetande i Sverige under Kristinas regering — tysken Rethe och fransmannen Parise .
Johan Rethe anträffas i Sverige före ning Kristinas kröning och fanns kvar här anno 1664 , dà han utförde en föga konstnärlig minnes - penning öfver Per Brahe . Han var äfven sigill - gravör och gjorde 1654 ett nytt stört rikssigill , »en ny Rijksens klämma» , sâsom det pittoreskt heter i de gamia handlingarna .
Rethes äldsta medalj i Sverige öfver Kristina visar tyskt genomsnittsarbete med en sigillgravörs kärleksfulla och petiga omständlighet . Det ut - tryckslösa ansiktet är nästan en face , hâret smâ -