Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
SVENSK OCH FRANSK MEDALJKONST UNDER 1600-TALET 19
narken älskade konsten. I arf frân sin farbror,
Gaston d'Orléans, hade han erhâllit en utomordent-
lig samling kaméer och antika medaljer — grund-
stocken till det nuvarande franska medaljkabinettet
— och tidigt Iärt sig fôrstâ konstens artistiska och
historiska niakt. Tanken pâ att làta medaljer, var-
aktigare än historikerns perioder och hyllnings-
odets strofer, berätta alla episoder i hans regering
lâg sá nära till hands för konungens caesariska
fantasi. Ju äldre han bief, ju mindre i stând att
berusa sig af nuet, dess lifligare bief ocksâ hans
passion för dessa minnespenningar, som förevigade
det gângna, en lidelse, billig i jämförelse med de
kostsamma festtillställningarna och enorma slotts-
byggena, lämplig alltsâ för den señare och fattigare
delen af hans regering.
Kring 1684 började medaljverket ifrigt arbeta
pâ konungens metalliska historia, samtidigt med
att den s. k. »lilla akademien» — Académie des
Inscriptions et Belles-Lettres, tillkommen för att
uttänka deviser tili minnesmärkena öfver konun-
gen — gaf konstnärerna idéer och inskrifter. Pâ
1690-talet — särskildt under den tid, som den store
guldsmedskonstnären Nicolas de Launay stod i
spetsen för medaljverket — nâdde alstringen sin
höjd.
Genom ett praktverk, utkommet 1702 och
sedan i fiera upplagor, bief medaljkonsten under
Ludvig XIV känd och efterliknad öfver heia
Europa. Det var det stâtliga arbetet med titeln
»Medaljer öfver de förnämsta händelserna under
Ludvig den stores regering», som med konstnärliga