Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
16 SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
mejseln, en stil, som är kännare af fransk renäs-
sanskonst välbekant. Det. är en kvick och elegant
stil, spirituell i karaktäriseringen af den mänskliga
ansiktsmasken, säker, men mjuk och lätt i kontu-
ren, tunnblodig, psykologisk, med en böjelse för
det hofaktiga och sinnligt förtjusande. Samma drag
företer all italiensk konst, omplanterad i gallisk
jordmân. Det franska nationallynnet växer sig
äfven i medaljkonsten starkare och starkare. Otve-
tydigt framträder det hos de tvâ största af Frank-
rikes renässansmedaljörer, Qermain Pillon och
Guillaume Dupré.
Qermain Pillon, den store skulptören, som var
kontrollör öfver franska myntverket, tillskrifves en
följd af stora medaljer öfver Valoishusets med-
lemmar, af utomordentlig styrka. Studerar man
det kanske yppersta af dessa beundransvärda ar-
beten — den stora medaljen öfver Henrik III —
möter oss en speciellt fransk konst med dubbel-
draget af psykologisk skärpa och modeaktig ele-
gans, hvilka i förening underbart âskâdligt fram-
ställa den siste Valoiskungen i all hans perversa
och kvinnliga snits. En af världshistoriens mest
typiska dekadenter har här funnit en klassisk ge-
staltning.
En ännu större mästare är Guillaume Dupré
(1574—1647). Hans medaljer äro gjutna och hafva
genom ciselering fâtt detta lifsgnistans skimmer,
som ensamt artisthanden själf förmär skänka. Stor-
artadt skicklig i sin teknik sâsom skildrare af tidens
granna spanska dräkter och stora spetskrâs, är
han likväl störst genom sin psykologiska skärpa.