Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
SVENSK OCH FRANSK MEDALJKONST UNDER lfiOO-TALET 15
som med dessa införskrifna utensilier skulle upp-
taga täflan med det gamia myntverket.
Denna nya verkstad kallades »Le Monnaire
des Étuves» efter byggnaden dar den var inhyst,
en f. d. badstuga pá den ö i Seinen, där nu Hen-
rik IV: s staty stâr, eller »La Monnaie du Moulin»
efter pressen, som begagnades vid myntframställ-
ningen. Genom kungligt bref af 1585 blef seder-
mera denna nya atelier uteslutande ägnad ât till-
verkningen af medaljer och skâdepenningar. Den
specifikt artistiska parten skildes härigenom frân
det praktiska och yrkesmässiga myntväsendet.
1600 eller 1601, när Pont-Neuf byggdes, refs den
gamia verkstaden, och »La Monnaie des Médailles»,
som medaljverket numera officiellt hette, erhöll,
liksom det yppersta af den öfriga parisiska konst-
fliten, boning inom själfva konungaborgen, i Lou-
vrens galleri. Här var det, Ludvig XIV: s medaljör
Jean Warin, hvilken genom giftermâi erhâllit det
gamia privilegiet, âter förnyade tekniken genom
nya apparater och samlade den skola af konst-
närer, som i oförgänglig metall skulle förkunna
solkonungens storslagna glans och fäfänga.
Det är den yttre gângen af konstens öden —
i den inre visade sig mer och mer den nationella
andan. Den stora italienska renässanstraditionen
fick en alltmer omisskännelig gallisk skiftning. Om
man t. ex. studerar de medaljer, som stamma frân
den berömde medaljören Etienne de Launes hand,
finner man vid sidan af en vekliet i det plastiska,
icke överraskande hos en man, hvilkens dagliga
sysselsättning det var att föra grafstickeln och icke