14 SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
Italienska artister som Laurana , kung Renés skulp - tör , den i Lyon — detta annex för italienskt affärs - lif och italiensk civilisation — arbetande Niccolò Fiorentino , Primavera , plejadens medaljör , m . fi . gjorde den italienska medaljkonsten hemmastadd pâ gallisk jord . Men det franska nationallynnet , som sâ bestämdt omstämplar alla utländska lân , gaf snart ocksâ denna konst en nationell karaktär . Nâgra ord om den franska medaljkonstens utveck - ling och de praktiska förhällanden , under hvilka denna skedde , ädagalägger detta och äro pâ sin plats i denna framställning öfver sambandet mellan fransk och svensk medaljkonst pà 1600 - talet . I en dylik teckning har man närmast att följa de sakrika studier , som publicerats af J . J . Guiffrey , F . Mazerolle och andra specialister , framför allt i Revue Numismatique och Gazette Numismatique Française .
Den gamia präglingen af medaljer medelst graverad , e medaljstämplar höll sig i Frankrike kvar , trots bekantskapen med det italienska , afgjordt mer artistiska arbetssättet . Den gamia tekniken fick ny fart genom reformer i tillverkningen , in - förda under Henrik II : s tid . Denne kung lät näm - ligen för att âstadkomma större soliditet och säker - het i tillverkningen införskrifva nya redskap , ett par maskiner , som skulle användas för den me - kaniska delen af framställningen i stället för den förut nyttjade mynthammaren — framför allt press för präglingen . För att bryta med den gamia slen - trianen upprättade han 1552 en ny myntatelier ,