Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
14 SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
Italienska artister som Laurana, kung Renés skulp-
tör, den i Lyon — detta annex för italienskt affärs-
lif och italiensk civilisation — arbetande Niccolò
Fiorentino, Primavera, plejadens medaljör, m. fi.
gjorde den italienska medaljkonsten hemmastadd
pâ gallisk jord. Men det franska nationallynnet,
som sâ bestämdt omstämplar alla utländska lân,
gaf snart ocksâ denna konst en nationell karaktär.
Nâgra ord om den franska medaljkonstens utveck-
ling och de praktiska förhällanden, under hvilka
denna skedde, ädagalägger detta och äro pâ sin
plats i denna framställning öfver sambandet mellan
fransk och svensk medaljkonst pà 1600-talet. I
en dylik teckning har man närmast att följa de
sakrika studier, som publicerats af J. J. Guiffrey,
F. Mazerolle och andra specialister, framför allt
i Revue Numismatique och Gazette Numismatique
Française.
Den gamia präglingen af medaljer medelst
graverad,e medaljstämplar höll sig i Frankrike kvar,
trots bekantskapen med det italienska, afgjordt
mer artistiska arbetssättet. Den gamia tekniken
fick ny fart genom reformer i tillverkningen, in-
förda under Henrik II: s tid. Denne kung lät näm-
ligen för att âstadkomma större soliditet och säker-
het i tillverkningen införskrifva nya redskap, ett
par maskiner, som skulle användas för den me-
kaniska delen af framställningen i stället för den
förut nyttjade mynthammaren — framför allt press
för präglingen. För att bryta med den gamia slen-
trianen upprättade han 1552 en ny myntatelier,