12
SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
bilder och härskaremblem , ämnade tili lieders - gâfvor att hugfästa en ärofull händelse eller en from gärning , ett trontillträde eller en pilgrims - iärd .
Dock , denna uppfattning är onödigt formell . Menar man med medalj blott en särskildt för - ädlad form af mynt , hos hvilken konst - och affek - tionsvärdet stâ i första rummet och metallvärdet blott i det andra , äger medaljen urgamla anor och stammar âtminstone frân det senantika tidsskede , hvilkets hopsmältning af den helleniska och den orientaliska världen gifvit upphof tili sâ mânga af señare tiders kulturelement . Redan hos dia - docherna begynner medaljen blifva en hofkonst , och den blir det än mera hos de romerska impera - torerna , samlande pâ sina smâ ytor det döende Hellas' skönhetsglans och Roms maktfullkomlig - het . Under medeltiden ersättes medaljkonsten i viss mân af sigillgraveringen , hvilkens stämplar frambragtes med likartad teknik . Men med ung - renässansens àteruppstândelse af den hedniska världens konst , persondyrkan och ideal blef daljen âter väckt tili lif . Redan Petrarca samlade antika mynt . Quattrocentons furstar , furstinnor och kondottierer voro af naturen bâde till själ och anletsdrag danade för medaljens stolta för - evigande i oförgänglig metall . Hvad künde bättre tolka deras viljas och väsens äregiriga heroism än dessa starka penningar , hvilkas bilder och val - sprâk ingen tid mäktar förinta .
En stor förändring i den tekniska framställ - ningen gjorde vid samma tid den »lilla plastiken»