STOCKHOLM I DEN SVENSKA KONSTEN 125
Stockholms slott . Längs den dunkla vattenbàgen Iigga adelspalatsen frân gamia Makalös till Blasie - holmens slut , öde , strödda i snön , och mellan dem blâser snâl nordan . Fâ människor synas ute . Denna korta skymningsstund kryper man gärna in i spiselvràn och drömmer om soligare dagar . Det är Stockholm under den stora ofredens och nöd - tecknens svältvinter .
Under Fredrik I hämtade Staden nytt lifsmod . Det var nu framför allt borgerskapet , som ryckte fram . Frihetstidens kommersiella och demokratiska nyttighetsideal gifva näringens och handelns män ny betydelse och själfkänsla . De jämna lagrens framträdande och besittningstagande af sin stad är det , som framför allt utmärker Stockholms ut - veckling under 1700 - talets förra hälft . Det är iögonfallande , hur fâ stora byggnader , som nu upp - föras . De monumentala konstruktionernas tids - älder är förbi . Med ett , men strälande undantag , själfva den Tessinska kungaborgen , som nu ändt - ligen reste sig och gaf staden dess arkitektoniska centrum , räknar knappast nâgon stor , för holms utseende betydelsefull byggnad sitt upp - hof frân 1700 - talets förra hälft . Ja , äfven vid - sträcktare omgestaltningar af de förnäma bo - ningarna höra tili sällsyntheterna . Det »i sitt flor stâende Stockholm» , sâsom Staden kallas i Riid - lings upplysande beskrifning , är framför allt institu - tionernas och borgerskapets . Det stora schema , som 1600 - talets yfverborna svenskhet utstakat för Metropolis S ve ci a e blir först nu utfylldt i verkligheten . Adelshusens armbâgsrum respekteras