11Ö SVENSK KONST OCH SVENSK NATUR
Denna Stockholms utveckling under 1600 - talet finner man koncentrerad i det mäktiga verk , som med fog kan nämnas den svenska storhetstidens konstnärliga epitafium , »Svecia Antiqua» . Desskop - parstick tillkommo under en läng följd af âr — Dahlberg begynte anställa dess gravörer vid sitt Pariserbesök 1667 , och ännu 1715 , midt under den allmänna nöden och dyrheten , utfördes de sista bladen om Sveriges furstliga och adliga lyx . holmsbilderna gâ dock ej längre fram i tiden än tili 1703 . Det är , som bekant , utländska händer , som förevigat den svenska stàten och de svenska herresätena — franska och nederländska koppar - stickare , liksom den svenska konungafamiljens konterfejare , Ehrenstrahl och D . von Krafft , voro hamburgare och den svenska krigsärans mâlare , Lemcke , frân Augsburg .
Den bildart , som de vackra bladen i »Svecia Antiqua» tillhöra , liar i konsthistorien alltför litet uppmärksammats , ty denna sorts vyer , som framför allt tillkommit i topografiskt syfte , hafva ocksâ för konsten varit af betydande inflytande . Redan under de màngfaldigande konsternas barndom fyllde dylika blad världskrönikor och reseböcker och röja ofta en för tidpunkten ovanlig känsla icke blott för det landskapliga perspektivet , men för ter - rängs - och rumsforhállanden i det heia . De hafva spelat en roll vid ögats uppfostran tili artistiska begrepp om yttervärlden och säkerligen ocksá icke oväsentligt medverkat tili landskapsmäleriets veckling . I all synnerhet hafva de lärt blicken att förstä skönheten af den samklang mellan natur