Titel:
Svensk konst och svensk natur
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
STOCKHOLM I DEN SVENSKA KONSTEN 115
boréerlandet hade med fladdret af sina segerfanor
vändt Europas ögon mot sig. En sâ förändrad
ställning mäste omskapa förhällandena. Som en
urväxt dräkt kastar den af kraft och medvetenhet
sjudande svenska hufvudstaden sin gamia skepnad.
En stor omreglering af Stockholm sker efter nya
mätt och förvänande framtidsförhoppningar. Nu
antager Staden i hufvudsak den disposition och
utsträckning, som den sedermera behállit. Stor-
maktställningen leder utländskt kapital och företag-
samhet tili den nordiska sjöhamnen — den borger-
liga köpstaden blir storhandlare och exportör. Seg-
rarne frán Tyskland hemkomma med byten och
prydnadsföremäl för höga hallar och salar, med
kraf pâ en stoltare inramning kring tillvaron och
nyblifna världsmäns behof af sällskaplighet. De
flytta frân de tysta gàrdarna till Mälaren och Norr-
ström och bygga i stil och storlek täflande palats.
Sä tillkommo undan för undan de stâtliga adels-
hus, af hvilka de kvarvarande än äro Stockholms
stolthet och utgöra de mest lysande undantagen
fràn dess i allmänhet sä stillösa arkitektur: riddar-
huset, Wrangelska palatset, Axel Oxenstjernas hus,
râdhuset, Van der Noothska huset och mânga
andra. Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin
lata senrenässansens formvärld lefva upp kring
Stockholms stränder med ett tycke af betänksam
styrka och trots dekorationernas enkelhet likväl
en smula skrytsam stil, som väl passade den gene-
ration af krigare, för hvilka husen byggdes, och
den bundna värdigheten i deras Umgänge, som
ingen gammal förfining gaf sin otvungenhet.