STOCKHOLM I DEN SVENSKA KONSTEN 115
boréerlandet hade med fladdret af sina segerfanor vändt Europas ögon mot sig . En sâ förändrad ställning mäste omskapa förhällandena . Som en urväxt dräkt kastar den af kraft och medvetenhet sjudande svenska hufvudstaden sin gamia skepnad . En stor omreglering af Stockholm sker efter nya mätt och förvänande framtidsförhoppningar . Nu antager Staden i hufvudsak den disposition och utsträckning , som den sedermera behállit . Stor - maktställningen leder utländskt kapital och företag - samhet tili den nordiska sjöhamnen — den borger - liga köpstaden blir storhandlare och exportör . Seg - rarne frán Tyskland hemkomma med byten och prydnadsföremäl för höga hallar och salar , med kraf pâ en stoltare inramning kring tillvaron och nyblifna världsmäns behof af sällskaplighet . De flytta frân de tysta gàrdarna till Mälaren och Norr - ström och bygga i stil och storlek täflande palats . Sä tillkommo undan för undan de stâtliga adels - hus , af hvilka de kvarvarande än äro Stockholms stolthet och utgöra de mest lysande undantagen fràn dess i allmänhet sä stillösa arkitektur : riddar - huset , Wrangelska palatset , Axel Oxenstjernas hus , râdhuset , Van der Noothska huset och mânga andra . Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin lata senrenässansens formvärld lefva upp kring Stockholms stränder med ett tycke af betänksam styrka och trots dekorationernas enkelhet likväl en smula skrytsam stil , som väl passade den ration af krigare , för hvilka husen byggdes , och den bundna värdigheten i deras Umgänge , som ingen gammal förfining gaf sin otvungenhet .