STOCKHOLM I DEN SVENSKA KONSTEN 113
nässans . Man betrakte blott nâgra af de fâtaliga bilderna öfver Stockholm frân detta skede , teck - nade för geografiska verk och resebeskrifningar , till exempel mâlaren Herman Scholeus' lilla utsikt för Brauns och Hogenbergs berömda stadsbok af 1578 . Mâlaren har sannolikt varit i Sverige , gra - vören är kanske G . Haefnagel . Bilden torde vara af âtminstone relativ sannfärdighet och har sâsom historiskt dokument reproducerats i aqua tinta af J . F . Martin mer än tvâ hundra âr señare . Bilden visar en trângbodd , pâ en ö hopklängd stad , som till formen närmast liknar en mycket oregelbunden ruta . Det är ett virrvarr af smala och höga bygg - nader af borgerligt , enkelt snitt med kvarlefvande gotisk tendens mot höjden . Trappgaflar och ut - skjutande svalar framträda bland de orediga hus - gyttringarna , behärskade af Tre Kronors fästnings - lika torncylinder med det praktfulla krönet och Storkyrkans , S : t Nicolai , släta tak och fattiga spira .
Fientligt afsöndrad frân vatten och land med pälkransar kring stränderna , inom ringmuren med de lâga , tunga porttornen ligger Staden sluten och befäst . De utanför murarna samlade stugorna af resvirke pâ höjdsträckningarna kring de ödsliga vattnen se ut som fiskares och boskapsvaktares boningar .
Denna mörka , trânga stad är nog den , som Gamie Kung Gösta styrde med en patriarkalisk husbondes myndighet och egenmäktighet , där han själf ofta gick frân »adelshuset» , »hufvudbygg - naden» — som landsherrens slott än helt enkelt kal - lades — tili râdstugan för att i egen person s' — Levertin , Suensk konst .