SVENSK OCH FRANSK MEDALJKONST UNDER 1600 - TALET 9
tjärmanufakturen» och var en svensk tjärbrännare , som med sina lärlingar kommit tili Frankrike för att införa denna industri , särskildt behöflig i sjö - städerna och för flottan . Nâgon prydlig sentant för svenskt handtverk var emellertid icke denne Elias Aalil .
1 en förgrymmad skrifvelse tili franske stem i Stockholm skildrar Colbert själf ( 1673 ) hans uppförande . Aahl ätnjöt stora löneförmäner , och när han förklarade sig vilja bosätta sig i Frankrike , var man hygglig nog att skaffa honom ett »heder - ligt gifte» med en flicka frân Bordeaux och gaf honom en hemgift af 2 , 000 écus . Men efter ett par âr tillskansade sig Aahl genom bedrägeri en be - tydande penningsumma och gaf sig af utan vidare , lämnande hustru och barn i sticket . Colbert un - drar om Aahl vändt âter till Sverige . Franska sändebudet i Stockholm , Feuquières , svarar , att Aahl redan för en lifssak sitter i fängeise och alltsâ njutit ringa frukt af sina skälmstycken i Frankrike .
För kuriositetens skull är detta meddeladt . Men tjärbränneriet är visst icke den enda industri , för hvilken svenska krafter och teknik anlitades . Bland de i byggnadsräkningarna och i Colberts ministeriella korrespondens mötande svenskarna märkas särskildt tvâ bröder De Besehe , hvilka i Frankrike upprätta gjuteri och stälfabrikation . Bröderna sägas i Colberts bref vara söner till den , som i Sverige grundlagt en berömd kanonfabrik , och voro väl sâlunda barn till skaparen af Näfve - kvarns pâ sin tid ryktbara kanongjuteri .
Dock , en skildring af detta af svenskar ledda