Titel:
Sista dikter
Beteiligte Personen:
Levertin, Oscar Wikipedia
SISTA DIKTER
lngenting kan du skänka mig,
där vid min bok jag sitter.
Ljus tili ungdom och dârskap stig,
ej jag skall skâda det bitter.
Drömmarnas vàr — än jag älskar dig,
när du strör andra ditt glitter.
pandora.
Smalaxlad, blek mot späda barmen
hon slutna alabasterasken
höll hârdt med bâda händer tryckt.
Lätt regn frân riset rann mot armen,
men stum och stel var ansiktsmasken
i sols och skuggas växelflykt.
»Pandora!» Ropet hven med vinden
frân bergen, klyftorna och snâren,
frân källorna i tinad ängd.
Tungt hâret sjönk mot sänkta kinden.
Hon hörde kallelsen af váren,
men hârdare höll asken stängd.
»Pandora, världssädd, dödssädd bär du>
all lifvets frön, all blodets gnistor,
oändliga tili kraft och tal.
Lottdragerskan, den trolska, är du,
som öfver hjärtan, fält och kistor
strör ângest, salighet och kval.