SISTA DIKTER
en klerks visor .
I .
%
I backen , där nässlorna brände
och bolmörten bryggde sitt gift ,
en glödande höstnatt tände
mitt sinnes sjukaste drift .
Som en skymmande , brännhet bindel
mot tinningen värmen lág ,
och dödssyndens svarta svindel
förvirrade vildt min hâg .
O , din korpsvarta , lösta fläta mot boklöfskuddarnas guld ! O , blickarna trânande heta af kärlekens syndaskuld !
Som ett slitet blad utan styrsel jag drifves för höstnattens vind och dödssyndens brännande yrsel som rök slâr tung mot min kind .
0 Kristus , du klippfasta ankar
1 stormrördt , svallande haf ,