STYFBARN
65
som gâ i saknad , utan nâgot hopp , till alla dem ett brodersord jag hör .
Ack , utifrân är vackrast hvarje fest . Jag aldrig säg ett gästabud , dit svârmodstankens mörke gud
med hjärtats ensamhet ej kom som gäst . Dâ sâg frân ljusen jag mot gatan ner och stilla log , lik en som vet sin egen och de andras hemlighet , och gaf i tanken ros och glas till er .
5 . — Lev er tin , Sisía diktci